Upplysningskvalitet för avsättningar –En studie av svenska företag

Bakgrund och problem: IFRS har en mängd upplysningskrav för företag att ta hänsyn till. Uppsatsen fokuserar på de upplysningskrav som gäller för avsättningar vilket regleras i standarden IAS 37. Företagen ska även enligt IAS 1 lämna upplysningar kring de osäkerheter och svårigheter som funnits vid bedömningar i redovisningen. Om företagen inte upplyst om osäkerhet i bedömningar kring avsättningar kan det finnas incitament att dölja information i redovisningen. Det kan då antas leda till en lägre grad av upplysningar om avsättningar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan företags upplysningskvalitet för avsättningar och om företag upplyst om osäkerhet i bedömningar kring avsättningar eller inte. Vidare undersöks sambandet mellan företags upplysningskvalitet och mängden upplysningar för avsättningar. Avgränsningar: Uppsatsen avgränsar sig till svenska noterade företag. Inom standarden IAS 37 avgränsas uppsatsen till att endast behandla avsättningar, samt vid insamling av data tas endast hänsyn till avsättningsnoten. Metod: Uppsatsen utgår från en tidigare studies data. 180 företag har inledningsvis inkluderats och ytterligare data har samlats in, primärt från företagens årsredovisningar samt Datastream. Vidare har datan analyserats med hjälp av regressionsmodeller. Resultat och slutsatser: Resultatet pekar på att det finns ett signifikant positivt samband mellan upplysningskvalitet för avsättningar och om företaget upplyst om osäkerhet i bedömningar för avsättningar. För det undersökta sambandet mellan upplysningskvalitet för avsättningar och mängden upplysningar för avsättningar visar resultatet att det inte finns ett signifikant samband. Förslag till fortsatt forskning: En fortsatt studie med fler observationer samt kontroll för andra variabler hade varit av intresse. Dessutom en studie som inkluderar andra länder än endast Sverige, vilken hade kunnat undersöka skillnader mellan olika länder