Får barn vila? - En kvalitativ forskningsstudie om hur förskollärare arbetar för att möta barns behov av återhämtning

Abstract Bakgrund Stressen i samhället har ökat och många människor känner idag krav på sig att prestera. Tidigare forskning har visat att barns stressnivåer ökar under vistelsen på förskolan. Det finns däremot lite forskning på hur förskollärare arbetar för att förebygga stress och ohälsa. I vår studie vill vi därför undersöka vilka möjligheter till återhämtning barn får på förskolan. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur fyra olika förskollärare beskriver sitt arbete att skapa möjlighet till vila och återhämtning i förskolan. Vi vill även studera om det finns faktorer som hindrar deras arbete att tillgodose varje barns behov. De forskningsfrågor vi har valt är: - Hur beskriver förskollärare att de arbetar för att möjliggöra vila och återhämtning för barn i förskolan? - Vilka faktorer anser förskollärare begränsar deras möjligheter att se till varje barns behov av vila och återhämtning? Material och metod Den här studien utgår ifrån en kvalitativ ansats med en fenomenografisk metod. Fyra förskollärare har intervjuats. Utifrån vårt teoretiska ramverk samt aktuell forskning har vi analyserat och diskuterat vårt resultat. Teori I vårt teoretiska ramverk har vi valt att utgår ifrån begreppen förskollärarens roll, barnsyn, vila, fysisk miljö, social miljö och institutionella villkor. Detta för att vi utifrån tidigare forskning kommit fram till att alla dessa begrepp är relevanta för att undersöka studiens frågeställning. Resultat Vårt empiriska material visar att förskollärarna beskriver sitt arbete på tre olika sätt. Arbetssätten grundar sig i vilken typ av barnsyn de har. Studien visar även att förskollärarna har en varierande syn på vad vila för barn innebär. Vilken möjlighet till återhämtning varje barn får beror därför på förskollärarnas barnsyn och den definition av vila de har. Förutsättningarna för barns möjlighet till vila ser därför olika ut på olika förskolor. Respondenterna anser att flera av de faktorer som begränsar deras arbete inte går att påverka. Detta för att beslut som rör förskolan ofta tas av andra än förskollärare själva. Deras makt att påverka sin egen verksamhet blir därför begränsad