Vilken påverkan har friskvårdsbidrag? Arbetsgivarens och arbetstagarnas uppfattningar om friskvård och fysisk aktivitet

Syftet med denna uppsats är tvådelat, dels att undersöka och analysera hur fem arbetstagare och HR-chefen i ett bostadsföretag uppfattar friskvård och fysisk aktivitet, samt undersöka hur arbetstagarnas föreställningar om friskvård och fysisk aktivitet påverkar deras nyttjande av bostadsföretagets friskvårdsbidrag. För att kunna undersöka vad intentionerna är och vad som påverkar arbetstagare och arbetsgivare i förhållande till friskvård och fysisk aktivitet redovisas väsentliga delar av arbetsmiljölagen, sjuklönelagen och skatteverkets regleringar som alla kan påverka friskvårdsarbetet på ett företag. Studien har även intresserat sig för Bethon, Ewing och Hal (2005) tidigare forskning gällande personalförmåner. Annan relevant tidigare forskning är Wen och Wu (2012) som menar på att fysisk inaktivitet är en bidragande orsak till folkhälosproblem, vilket har kompletteras ytterligare med bland annat rapporter från World Health Organization (WHO). Bandura (1986) och den socialkognitiva teorin används som teoretisk utgångspunkt och den beskriver hur individen påverkas av både inre och yttre faktorer. Modellen i Banduras (1986) socialkognitiva teori är framtagen för att underlättar förståelsen för vilka parametrar som påverkar ett beteende (Prochaska, Reddning & Everts, 2008), i detta fall hur individer förhåller sig till friskvård och fysisk aktivitet. Studien lutar sig mot en kvalitativ forskningsmetod med en kvalitativ innehållsanalys, Empiriinsamlingen har skett genom sex stycken semistrukturerade intervjuer som alla blivit transkriberade. Samtliga respondenter har tagit del av Vetenskapsrådets forskningsetisk riktlinjer (2011). Slutsatser i uppsatsen är att begreppet friskvård betyder olika beroende på vem man frågar av respondenterna och det anses vara ett stort och yvigt begrepp. Studien visar även att respondenterna uppfattar att införandet av friskvårdsbidraget är för att företaget skall göra en ekonomisk vinning. Det går också att se att välmående är olika beroende på vem man frågar samt att det är faktorer utanför arbetet som påverkar välmående i första hand. Samtidigt går det att notera att förhöjd kunskap om friskvård troligen påverkar nyttjandet av friskvårdsbidrag