Våld i nära relationer- ett ungdomsproblem? En kvalitativ studie om ungdomars attityder kring våld i nära ungdomsrelationer

Studiens syfte var att försöka förstå och exemplifiera ungdomars attityder kring våld i ungdomsrelationer, samt deras attityder till sin omgivning relaterat till detta våld. Resultat och analys byggde på fyra fokusgruppsintervjuer med tio killar och nio tjejer från nionde klass, grupperna delades in efter kön. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och presenterades i form av citat som analyserades med hjälp av feministisk poststrukturalistisk teori och intersektionalitet, och relaterades till tidigare forskning inom problemområdet. Resultaten visar att ungdomar har kunskaper om våld och hur det påverkar. Ungdomarna själva efterlyser mer information för att kunna identifiera olika former av våld samt information om hur det kan förebyggas. Tydligt var att ungdomarna upplevde att varken deras relationer eller utsagor blev tagna på allvar av vuxna. Ungdomarna valde sina vänner för att söka stöd eftersom dessa förväntades vara stödjande och inte agera. I resonemangen framkom att ungdomarna betraktar sina relationer som väldigt betydelsefulla och att det fanns en rädsla för att bli ensam, något som ungdomarna menade bidrog till att en stannar i en relation även om den innefattar våld. Våldshandlingar som legitimerades var de som var en effekt av otrohet eller engångsföreteelser. Mycket ansvar lades på individen, som förväntades ansvara för att identifiera våldet och lämna relationen. Ungdomarnas resonemang präglades av diskrepanser, då de skiftade åsikter om vartannat, något som vi tolkar som en osäkerhet inför problemområdet. Könsnormer och stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt visade sig vara högst närvarande i ungdomarnas tal och tolkning av sig själva och sin omvärld