Mobiltelefonen i gränslandet - Hur gymnasielärare ser på mobilförbud

Sammanfattning: Syftet men den här uppsatsen är att ta reda på hur gymnasielärare ser på elevers mobilanvändande och på mobilförbud. En fråga som är väldigt aktuell just nu i den svenska skoldebatten, både ute i verksamheten och bland beslutsfattare. Genom att intervjua åtta gymnasielärare på djupet fick vi ett gediget material som vi sedan undersökte och drog slutsatser ifrån. I de öppna intervjuerna styrde respondenterna samtalet om hur ett existerande mobilförbud på deras skola kommit till och förändrats över tid. Det framkom att det var den första gemensamma ordningsregeln som lärarna på skolenheten bestämde sig för att ha. I och med förbudet fick eleverna i början av varje lektion lämna ifrån sig sina mobiltelefoner. Vi fann att det var svårt för lärarna att definiera mobiltelefonens roll i skolan. Detta kopplar vi till Goffmans teori om privata och offentliga sfärer samt Susan Stars begrepp ”boundary object”. Dessa begrepp hjälper oss att förklara varför mobiltelefonen är en så svårplacerad artefakt. På grund av att den är ett ganska nytt hjälpmedel befinner den sig i ett gränsland, inte minst i skolans värld. I vårt resultat såg vi hur lärarna hade olika syn på sin egen lärarroll vilket bidrog till olika förhållningssätt då de hanterade mobiltelefonen i sina klassrum. En del lärare blev provocerade av elevernas mobilanvändande och ville få bort det helt. Andra hade ett mer diskuterande förhållningssätt och såg en framtida pedagogisk potential i mobiltelefonen. De slutsatser som dras i uppsatsen var att det var svårt att upprätthålla förbudet eftersom lärarna inte var helt ense om sin definition av mobiltelefonens roll i skolan. Det framkom att förbudet ”vittrade” över tid vilket kan ha berott på att eleverna inte varit med i beslutsprocessen. Detta slutsatser har betydelse för läraryrket, innan man beslutar sig för gemensamma ordningsregler måste man dela samma uppfattning och involvera eleverna i processen