Balanseringen mellan arbete och privatliv - Hur påverkas individens upplevda hälsa?

Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som arbetar med strategisk och operativ Human Resources (HR) i globala företag balanserar kraven mellan arbete och privatliv samt hur denna balansering påverkar individens upplevda hälsa. Teori/Tidigare forskning: Flexibilitet genom förtroende innebär det reglerande av arbete som nu allt oftare överlämnas till individen som själv får bestämma över sitt arbete (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg 2006). Fler yrken blir allt mer målstyrda och detta medför höga krav på individen att själv definiera, initiera, planera, strukturera och ta ansvar för arbetet, vilket kan vara både positivt och negativt. Professionellt arbete präglas av tvetydiga kontexter och skapar ofta en osäkerhet på grund av otydliga riktlinjer och bristande feedback. Individen ska i kombination med detta balansera arbetet med privata roller som partner och förälder. Här finns konkurrerande teorier om hur sfärerna påverkar varandra vilka är expansionshypotesen och rollkonflikt/belastningshypotesen (Grönlund 2004). Campbell (2000) beskriver att det finns olika sätt att balansera de olika sfärerna, vilka är genom integrering eller segmentering. Författaren skriver vidare att det är upp till individen att hantera denna gränsdragning. I dagsläget så är psykiska sjukdomar den näst vanligaste diagnosen för sjukskrivning samt att en av de vanligaste orsakerna är reaktioner på stress (Försäkringskassan 2013). Kroppens system för att hantera stress kallas allostatiska systemet. Om kroppen inte får möjlighet till återhämtning efter stress ökar risken för exempelvis kroniska sjukdomar (Parmsund, Svensson & Tegbrant 2009). Då studiens syfte var att få en djupare förståelse för den enskilda individens attityd, beteende och erfarenheter så valdes en fallstudie av kvalitativ karaktär. Då vi under studiens gång rörde oss mellan teori- och empiriinsamling så fick studien en abduktiv ansats (Trost 2010). Kontakt togs med sex personer som arbetar inom HR på fyra olika globala företag och som vi på förhand hade kontaktuppgifter till genom personliga nätverk (Trost 2010), varefter kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades. HR-personer med en ledande befattning använder sig av en mer integrerad gränsdragningsstrategi medan de utan ledande befattning använder en mer segmenterad gränsdragningsstrategi. Faktorer som att HR-rollen ofta är otydligt definierad samt att HR-personer ofta är ensamma i sin roll kan dock påverka val av gränsdragningsstrategi. Valet påverkas även av arbetsplatskultur, ledarskap och global konkurrens. Den egna hälsan uppfattas generellt som god. Dock ses stress och dess konsekvenser som ett naturligt inslag i dagens arbetsliv. Studien visade på att de som använder en mer segmenterad strategi upplever en större stress utanför arbetslivet samt att de som använder en mer integrerad strategi påverkas i större utsträckning genom att privatlivet och återhämtning ofta prioriteras bort