Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor i offentlig upphandling. (O)möjligheterna att ställa respektive krav.

Det förs idag en aktiv debatt kring hur långtgående möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hänsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnå samhälleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse på marknaden i stort motiverar en sådan diskussion. Något som diskuterats särskilt är möjligheten att ställa krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen är ägnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att ställa nämnda krav i offentliga upphandlingar. Utgångspunkt tas i respektive kravs syfte vilket är ägnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gäller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav på kollektivavtal. I uppsatsen redogörs för den rättsliga ram som omgärdar den offentliga upphandlingen på EU-nivå och på svensk nationell nivå, med fokus på sociala hänsyn. Vidare undersöks ILO-konventionen nr. 94 och dess relevans i sammanhanget samt betydelsen av ett s.k. gränsöverskridande intresse. Uppsatsen är också ägnad att belysa de motstående intressen som gör sig gällande vid en avvägning kring huruvida upphandlande myndigheter bör kunna beakta arbetsrättsliga skyldigheter inom ramen för offentlig upphandling. Avslutningsvis ges en prognos för framtiden, mot bakgrund av antagandet av nya direktiv på upphandlingsrättens område