En undersökning om finska gymnasieelevers attityder till och kontakt med svenskan samt hur dessa attityder och kontakter påverkar det skriftliga inlärarspråket

I denna uppsats har jag valt att undersöka finska gymnasieelevers attityder till det svenska språket och dessa attityders påverkan till deras grammatiska förmåga vid skriftlig framställning. Jag har även undersökt dessa elevers kontakt med det svenska språket och den svenska språkgruppen, samt huruvida denna kontakt (eller avsaknaden av den) kan påverka elevernas grammatiska förmåga. Anledningen till att jag ville undersöka just elevers attityder är den pågående språkdebatten och initiativet om valfri skolsvenska i riksdagen i Finland, vilket gör denna undersökning aktuell. Jag ville också få elevers synvinkel på debatten, då det trots allt är de som påverkas mest av ett kommande riksdagsbeslut. Metoden som användes i studien var en enkätundersökning och analys av uppsatser skrivna av elever i årskurs ett och två på två finska gymnasieskolor. Som grund i analysen av attityder har jag använt Lamberts socialpsykologiska modell om attityders verkan till andraspråksinlärning. När det gäller uppsatsanalysen har jag valt att analysera elevernas förmåga att använda några grammatiska strukturer (korrekt ordföljd, tempus och nominalfras) som ofta skapar problem för finska inlärare. Dessa tre strukturer valde jag utifrån Källströms kontrastiva beskrivning av finska språket för att begränsa arbetets omfång. Resultatet visar att attityden till svenskan eller kontakten med språket generellt inte har någon större inverkan till elevernas språkkunskaper på gruppnivå och att de individuella skillnaderna var allra största. Attityderna har dock enligt min studie en marginellt större påverkan till språkbehärskningen än kontakten med språket.Specialarbete, SIS133 15 hp Ämne: Svenska som andraspråk Termin: VT 2014 Handledare: Sofia Tingsel