Mindfulnessbaserad Metakognitiv Terapi (MBMT) : En ny behandlingsmodell baserad på mindfulnessbehandling och metakognitiv terapi

En vanlig definition av mindfulness är ”att på ett särskilt sätt vara uppmärksam; avsiktligt, i nuet och utan att vara dömande” (Kabat-Zinn, 1994, s. 4, min översättning). Genom litteraturstudier och kliniskt arbete har jag undersökt fördelarna av att kombinera mindfulnessbaserade terapiformer (MBT) med metakognitiv terapi (MCT). Resultatet av mitt arbete presenteras i denna tredelade uppsats: 1) I första delen undersöker jag existerande teorier och tester för att ta reda på vad mindfulness är; 2) I del två undersöker jag om nyare studier och metakognitiv psykologi kan bidra till förståelsen av mindfulness och mekanismerna bakom mindfulness kliniska effekt; 3) Slutligen presenterar jag Mindfulness Based Metacognitive Therapy (MBMT) som är min egenutvecklade behandlingsmodell som växt fram ur kliniskt arbete med MBT och MCT. Litteraturstudier visar att det fortfarande är för tidigt att dra några säkra konklusioner om mekanismerna bakom mindfulness och dess kliniska effekt. Detta kan delvis bero på oenighet i operationella definitioner och svårigheter att tolka folkliga vardagsbegrepp. Metakognitiv terapi har istället utvecklats direkt ur vetenskapliga studier och dess teori består därför av mer specifika modeller samt precisa och lättare testbara påståenden. Diskussionen av MBT och MCT tillsammans med en genomgång av tillgängliga mindfulnesstudier ledde till den nya operationella mindfulnessdefinition som presenteras i del två. Denna nya operationella definition guidar också den behandlingsmodell som jag presenterar i del tre. MBMT integrerar MBT med MCT och har visat sig lovande i mitt kliniska arbete, inte bara när det gäller att förebygga tillbakafall, men även för behandling av pågående psykiska syndrom. Förhoppningsvis kan den nya operationella definitionen och behandlingsmodellen MBMT bidra till bättre vetenskapliga studier som kan undersöka mekanismerna bakom mindfulness och dess kliniska effekt