Överraskande reporäntebeskeds inverkan på enskilda företags aktiepriser : En händelsestudie av den svenska aktiemarknaden

Ett av Sveriges Riksbanks främsta verktyg för att bedriva penningpolitik är reporäntan, vilken i regel ändras ett antal gånger per år. Förändringar av denna ränta påverkar enskilda företags ekonomiska tillstånd samt utsikter och följaktligen deras aktiepriser genom den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Denna mekanism delas av forskare in i olika “kanaler” beroende på hur denna påverkan ser ut, och studier som undersöker dessa kanalers inverkan på enskilda företag härleder utifrån teorin ett antal företagsspecifika variabler som tros vara av betydelse för hur ett enskilt företag påverkas av ränteförändringarna. Denna typ av studie har enligt författarnas vetskap ej tidigare utförts i Sverige på företagsspecifik nivå. Denna studie undersöker nio företagsspecifika karakteristika som härletts ur transmissionsmekanismens olika kanaler: kapitalintensitet, rörelsekapital, kortfristiga skulder, räntekostnader, finansiell hävstång, P/B-värde, utdelningsandel, kassaflöde och företagsstorlek. Studien görs med hjälp av data från företag noterade på Stockholmsbörsen och sträcker sig över perioden 2000-2016. Hypoteser om nämnda variablers påverkan på aktiepriserna vid överraskande räntebesked testas med regressionsanalyser, och de modeller som används inkluderar tids- och företagsspecifika slumpmässiga effekter. Studiens resultat visar på en signifikant påverkan på aktieprisförändringar vid oväntade räntebesked genom både räntekanalen och balansräkningskanalen. Räntekanalens effekt visar sig vara signifikant genom karakteristikan rörelsekapital, då en ökning av ett företags rörelsekapital visar sig leda till en större aktiepriskänslighet vid ränteöverraskningar. Balansräkningskanalens effekt visar sig genom företags P/B-värde samt räntekostnader, där företag med höga P/B-värden visar sig vara mindre känsliga för ränteöverraskningar än företag med låga P/B-värden, och företag med höga räntekostnader är mer känsliga för ränteöverraskningar än företag med låga räntekostnader. Det är dock oklart om P/B-värde påverkar på grund av dess koppling med teorin om balansräkningskanalen. Via banklånekanalen kunde ingen heterogen effekt hittas. Resultatet visar på nämnda företagskarakeristikas betydelse för företags aktiepriskänslighet inför överraskande räntebesked från Riksbanken, och har därmed implikationer för både företag och utomstående investerare. Företag ges mer kunskap om hur deras beslut rörande kapitalstruktur kan påverka deras aktiepriskänslighet, och investerare kan använda resultatet som beslutsunderlag för investeringar inför kommande reporäntebesked