Test-återtest reliabilitet samt jämförelse av knäfunktion vid ett nytt standardiserat sidohoppstest mellan kvinnliga elitinnebandyspelare och kontrollgrupp : Tillämpning inom rehabilitering för främre korsbandsskada

Introduktion: Det är många som efter en främre korsbandsskada inte klarar av att återgå till sin idrott, trots godkända resultat i olika funktionstester som används. Nya och mer krävande tester med sidostress som utvärderar rörelsekvalité och knästabilitet är eftersökta och behöver utformas, för att vidare undersöka om den skadade har tillräckligt bra knäfunktion för återgång till idrott. Syfte: Undersöka test-återtest reliabilitet av tid till stabilisering (TTS) och knäkinematik under ett nyutvecklat standardiserat sidohopp på ett ben, och jämföra reliabiliteten samt rörelsemönster för knän mellan kvinnliga elitinnebandyspelare och kvinnliga kontroller. Deltagare: En grupp med kvinnliga elitinnebandyspelare (N=10) och en kontrollgrupp (N=7). Metod: Under två testtillfällen utförde deltagarna ett nyutvecklat, standardiserat sidohoppstest på ett ben. Som utfallsmått användes tid till stabilisering (TTS), knäkinematik och antal godkända hopp. Test-återtest reliabilitet analyserades genom ICC (2,k) och jämförelse utav grupper gjordes med oberoende t-test och Mann-Whitney U test. Resultat: Test-återtest reliabiliteten visade sig vara 0.50-0.66 för TTS, 0.47-0.95 för knävinklar och 0.10-0.56 för antal godkända hopp. I jämförelsen mellan atleter och kontrollgrupp sågs en signifikant skillnad i antal godkända hopp under testtillfälle 1 (9.60 vs 8.29, p-värde=0.01). Konklusion: Detta nya sidohopp verkar generellt ha bra till utmärkt test-återtest reliabilitet enligt ICC. Det konstateras också att hoppet ställer höga krav på stabilitet i sidled, vilket ses utifrån höga TTS-värden i M-L riktning och höga abduktionsvinklar. Introduction: The number of people successfully returning to their pre-injury sport level after rehabilitation of an anterior cruciate ligament injury are low, despite the fact that they pass the different tests of function that are used. New and more demanding tests assessing the quality of movement and knee stability sideways are, to further investigate if the injured person has a good enough knee function to be able to return to sport. Aim: To examine the test-retest reliability of time to stabilization (TTS) and knee kinematics during a standardized single-legged side-jump test, and also to compare movement patterns between a group of female elite floorball players and female controls. Participants: A group of elite, female floorball players (N=10) and a control group (N=7). Method: On two test-occasions a single-legged side-jump test was performed by the participants. The outcomes were time to stabilization (TTS), knee kinematics and the number of successful jumps. The test-retest reliability was analysed by ICC (2,k) and the group comparison were made by independent t-test and Mann-Whitney U test. Results: The test-retest reliability were 0.50-0.66 for TTS, 0.47-0.95 for knee kinematics and 0.10-0.56 for number of successful jumps. The comparison of floorball players and control group showed a significant difference in the outcome number of successful jumps during test occasion 1 (9.60 vs 8.29, p-value=0.01). Conclusion: The new single-legged side-jump seems to have good to excellent reliability in general according to ICC. It is also concluded that this new jump is demanding regarding the stability sideways, which can be seen from large TTS-values in M-L direction and large angles for abduction.