Samtal från gråzonen : En kvalitativ studie om att motverka utanförskap och främja barns deltagande i sociala sammanhang

Syftet för denna studie har varit att undersöka verksamma fritidslärares syn på hur man kan motverka utanförskap och hitta faktorer som främjar barns delaktighet i sociala sammanhang. Underlaget kommer ifrån kvalitativa intervjuer av fem verksamma fritidspedagoger fördelat på tre skolor. Med tre forskningsfrågor: Vad anser fritidslärare motverkar utanförskap? Vilka faktorer anser fritidslärare kan påverka och främja barns delaktighet i sociala sammanhang? Vilka forum anser fritidslärare kan främja barns uttrycksförmåga? Resultaten har visat på fritidspedagogens ambitioner om att arbeta för ett positivt, tryggt och öppet klimat. I första hand etablera en nära relation för att kunna prata med barnet och veta vad utanförskapet handlar om. Här är dokumentationsformen sociogram att föredra för att synliggöra dolda mönster och således utanförskapets orsaker. Fritidspedagogen kan även ha en dialog med arbetslaget och med övriga samverkansparter. Med ens förhållningssätt av att aktivt observera barngruppen och med verksamhetsplaneringar förankrade i värdegrunden kan man bygga för att bredda barns sociala erfarenhetsfront. Ett socialt lärande som hör fritids till. Forskning, främst identitetsteorin, har visat att med berikade möjligheter till sociala interaktioner, där barn blir bekräftade för vilka de är, stärker barns självkänsla. Bekräftandet gör också att individen tenderar att bibehålla de sociala relationerna där bekräftelse sker. Därför är det viktigt att arbeta efter ett accepterande gruppklimat och medvetandegöra vilka normer som finns. Arbeta efter ett klimat där alla blir lyssnade på, vilket är speciellt viktigt för att förhindra att barn ska hamna i en gråzon och uppleva utanförskap. För en fritidslärare att klara se och ge sig tid att lyssna för att barn ska synas och komma till tals, behövs det mer resurser i form tid och personalfördelning för att detta genuint kan ske