Artificiella sötningsmedel : En laborativ studie om nedbrytning av sötningsmedel med UV-ljus

Artificiella sötningsmedel används istället för vanligt socker i tandkräm men vanligast är att de används i lättprodukter samt livsmedel utan tillsatt socker som exempelvis läsk. Användandet av sötningsmedel ökar och det beror dels på att det är lämpligt för diabetespatienter och överviktiga men det är även populärt bland den övriga befolkningen då det inte innehåller någon energi. Det första artificiella sötningsmedlet upptäcktes redan 1879 och sedan dess har flera olika artificiella sötningsmedel påfunnits. När sötningsmedlen introducerades på marknaden uppkom misstankar om att de skulle ha cancerogena bieffekter. Nu har det klargjorts vad de har för inverkan på hälsan, och nu ligger fokus på om sötningsmedel påverkar miljön och hur. De sötningsmedel som undersöks i den här studien är acesulfamkalium, aspartam, steviosid samt sukralos. Syftet med studien är att se om dessa sötningsmedel bryts ner av ultraviolett ljus för att få en uppfattning om sötningsmedlen kan ha en negativ verkan på miljön. Laborationen utfördes genom att bestråla prover med UV-ljus, efter bestrålningen undersöktes proverna för att se om mängden substans minskat, genom att använda analysinstrumentet UV-spektrofotometer. Sju mättider valdes ut och för vardera tidpunkt och ämne utfördes i tre replikat. Resultaten analyserades och redovisas med hjälp av diagram och tabeller, resultaten blev inte som jag förväntade mig. Resultaten visade inte på någon nedbrytning av sötningsmedlen då de belystes med UV-ljus i den här studien. Resultat förklaras med hjälp av andra studier på samma område och en sak alla är överens om är att det är ett viktigt område som behöver mera forskning