Vårdpersonals upplevelser av och attityder till att vårda patienter med självskadebeteende

Bakgrund: Självskadebeteende i icke-suicidalt syfte är vanligt, speciellt i åldrarna 15-24 år. Att på egen hand skapa ruptur i huden kan vara ett sätt att hantera de jobbiga känslor personen känner. De som söker vård för ett självskadebeteende blir ibland bemötta med negativa attityder från vårdpersonal. Patienter har enligt lag rätt till god vård på lika villkor men det är inte alltid detta sker. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa vårdpersonals upplevelser av och attityder till att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats inkluderades. Artiklarnas resultat granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat med hjälp av Fribergs modell för litteraturöversikt samt med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i 5 kategorier som var, vårdares attityder till patienter, vårdares känslomässiga reaktioner, vårdares hanteringsstrategier, den komplicerade relationen samt organisatoriska faktorer av betydelse. Slutsats: Bristande kunskap om självskadebeteende hos sjuksköterskor kan leda till ett sämre patientbemötande. Utbildning om beteendet skulle kunna öka förståelsen för patienter vilket skulle kunna minska det vårdlidande de kan utsättas för.Background: Self-injury in non-suicidal purposes are common, especially between the ages of 15-24. Creating ruptures in the skin can be a way to deal with unbearable emotions. Those seeking treatment for self-harm are sometimes met with negative attitudes from health professionals. Patients are legally entitled to good healthcare on equal terms, but in reality it is not always that way. Aim: The aim of this literature study is to highlight health professionals experiences of and attitudes to caring for patients with self-injurious behavior. Method: A literature study was conducted and nine scientific articles with qualitative approach was included. Articles were reviewed, analyzed and put together to form a result using Friberg's model for literature review and with inspiration from content analysis. Results: The results were compiled into 5 categories that where; carers attitudes to patients, carers emotional reactions, carers coping strategies, the complicated relationship and organizational factors of significance. Conclusion: Lack of knowledge about self-injury among nurses can lead to poorer patient treatment. Education about self-injury among nursing staff could reduce the patients' care suffering that they may be exposed to