Arbetsgivares ansvar för utmattade: Försäkringskassans handläggare beskriver sina upplevelser av rehabiliteringsprocessen

Forskning visar att samverkan mellan rehabiliteringsaktörer ger bäst effekt om arbetsgivaren deltar. Kontakten med arbetsplatsen är avgörande i de fall där sjukskrivna ska rehabiliteras till sitt tidigare arbete. Det finns ett behov av att veta mer om hur handläggarna på försäkringskassan beskriver arbetsgivarens roll i detta när det handlar om anställda som drabbats av utmattningssyndrom. I denna studie intervjuades handläggare på försäkringskassan för att undersöka hur de beskriver arbetsgivarnas stöd, vilja till arbetsanpassning/omplacering samt hur de beskriver att återfallsrisken i sjukdomen kan påverka arbetsgivarnas vilja att delta i rehabiliteringsprocessen. Fyra semistrukturerade intervjuer gjordes och analyserades med tematisk analys, där ansatsen var abduktiv. För att knyta an till teori så användes Readiness for return-to-work model (Franche & Krause, 2002). Resultaten redovisas i kategorier och teman, där påverkansfaktorer för stöd, arbetsanpassning och återfallsrisk presenteras. Resultatet visade att handläggarna beskrev att arbetsgivarnas stöd varierar. Ett flertal faktorer påverkar hur stort stödet blir. Det handlar om typ av arbetsgivare, hur mycket arbetsgivaren vill ha tillbaka den anställde, hur kontakten med chefen är, hur stor kunskapen är om diagnosen på arbetsplatsen, hur mycket rehab-information den anställde har fått samt om det finns en företagshälsovård. Arbetsgivarnas vilja till arbetsanpassning beskrevs påverkas av företagets/organisationens resurser, typ av tjänst, bristfälliga överenskommelser, individfaktorer, hur lagen tolkas, facklig anslutning och hur tidigt rehabiliteringsprocessen kommer igång. Vidare visade studien att det var oklart om återfallsrisken påverkar arbetsgivarens vilja att delta i rehabiliteringsprocessen, att kunskapen och förståelsen för diagnosen varierar samt att behandlingen beskrevs vara för kort