Arbetsmotivation och lycka : En kvantitativ studie om arbetsförhållandens påverkan på den anställdas motivation och lycka.

Bakgrund Inledningsvis arbetade människan med jakt, där motivationen var att stilla hungern och kompensationen således föda. Genom samhällets utveckling och en ökad konkurrens bland företag har arbetstagaren fått ett större inflytande. Det är av denna anledning viktigt för verksamhetsledare att eftersträva tillfredsställelse hos de anställda för att kunna hålla en låg personalomsättning. Syfte Syftet är att bidra med relevant information till chefer inom företag angående deras anställda. Avsikten är att undersöka om arbetstagaren motiveras av de arbetsförhållanden företaget erbjuder, för att vidare kartlägga om dessa arbetsförhållanden påverkar individens upplevda lycka. Vi kommer även undersöka om en skillnad kan utläsas baserat på individens ålder. Studien kommer vidare analysera om arbetstimmarna och tillfredsställelsen med individens fritid påverkar om individen kommer att preferera en högre lön eller en kortare arbetsdag. Genomförande Studien baseras på tidigare teorier och empirin är insamlad genom en kvantitativ metod med en enkätundersökning. Urvalet består av 129 arbetstagare inom IT-branschen i Örnsköldsvik, där chefer exkluderats. Resultat och slutsatser Resultatet redogör för att arbetsmotivationen påverkas positivt av inre belöningar, såsom stimulerande arbetsuppgifter och att känna sig betydelsefull för verksamheten. Det är också statistiskt säkerställt att en god arbetsmiljö med respektfulla arbetskollegor bidrar till en högre motivation. Hälsan och yttre kompensationer såsom lön eller beröm har en svag positiv effekt på arbetsmotivation. Arbetstimmarna påverkar däremot motivationen i en negativ riktning, även om relationen är insignifikant. Lyckan påverkas i samma riktning som arbetsmotivationen av arbetsförhållanden inom företaget, de kan till och med förklara en högre grad av variansen i lycka än i motivation. Hälsosamma och äldre människor tenderar att vara lyckligare, medan yngre individer erhåller en högre arbetsmotivation. Individer som arbetar åtta till tolv timmar dagligen önskar en kortare arbetsdag, med oförändrad lön, i en högre utsträckning än de som arbetar sex timmar om dagen. Motsatsvis önskar respondenter som arbetar sex timmar per dag istället en ökad ersättning, givet oförändrad arbetstid, i en högre utsträckning än de som arbetar åtta till tolv timmar. De som anser sig ha tillräckligt med fritid önskar en högre ersättning med oförändrat antal arbetstimmar i en högre utsträckning än de som inte anser att fritiden räcker till. Å andra sidan sätter respondenter som anser att fritiden är otillräcklig ett högre värde vid att införa en kortare arbetsdag, givet samma ersättning, i en högre utsträckning än de som anser att fritiden är tillräcklig.