Behövs aktiekapitalkravet? : En studie om aktiekapitalkravets betydelse för privata aktiebolag.

Aktiekapitalkravet har genom historien ansetts spela en roll som seriositetsspärr, borgenärsskydd samt underlättat den externa kapitalanskaffningen för privata aktiebolag. Det senaste decenniet har dock diskussionen i Sverige handlat om huruvida aktiekapitalkravet ärför högt och om det borde slopas helt. År 2014 tillsatte regeringen en kommitté för att undersöka hur entreprenörskapet i Sverige kan främjas, en del i detta var att utreda ifall det fanns anledning att slopa aktiekapitalkravet. Många stora ekonomier i Europa har redan tagit detta steg medan Sverige hållit fast vid traditionen att alla aktiebolag måste ha ett baskapital. Incitamentet till en förändring i Sverige har varit att underlätta för aktiebolagsbildning så att fler företagare får möjlighet och råd att starta bolag av denna form. Samtidigt saknas det empiriskt stöd för att en sådan förändring skulle leda till en nettoökning av företag i Sverige. I denna studie undersöker vi aktiekapitalkravets betydelse för kapitalanskaffning, som borgenärsskydd och som seriositetsspärr. Vi har genom intervjuer med olika intressenter och genom en litteraturgenomgång konstaterat att det finns en konsensus gällande aktiekapitalets betydelse. Studien visar att den viktigaste orsaken till att inte slopa aktiekapitalet är dess påverkan på seriöst företagande. Samtliga respondenter hade uppfattningen att ett slopat aktiekapitalkravskulle leda till att fler oseriösa företag startas. Om det bildas fler oseriösa företag var även uppfattningen att det skulle ske fler konkurser, vilket i sin tur skulle leda till att fler borgenärer går miste om sina fordringar. Dock ansågs inte det borgenärsskydd som de 50 000 kr idag utgör påverkas av ett slopat aktiekapitalkrav. Möjligheten till kapitalanskaffning ansågs bli indirekt påverkat av ett slopat aktiekapitalkrav. Ett bolag där företagsledaren inte investerat egna pengar ansågs ha det svårare att anskaffa externt kapital, eftersom bolaget framstår som mindre seriöst. Möjligheten att anskaffa kapital ansågs dock inte vara större för att det fanns 50 000 kr i aktiekapital kontra 1 kr, då beloppen i sig inte var tillräckligt stora för att utgöra någon säkerhet vid kapitalanskaffning. Inga av respondenterna ansåg att aktiekapitalkravet bör sänkas och några av dem trodde till och med att det skulle påverka svenskt företagande negativt. Vår slutsats är att det inte finns tillräcklig grund för att motivera ett slopat aktiekapitalkrav.The capital requirement has historically been considered to play a role regarding the increase of company seriousity, creditor protection and to ease acquisition of external capital for private limited companies. The last decade however, the discussion in Sweden focused on whether the capital requirement is too high and if the requirement should be abolished completely. In 2014 the government appointed a committee to examine how to promote entrepreneurship in Sweden. Part of this was to investigate if there is any reason to abolish the capital requirement. Many large economies in Europe have already taken this step, while Sweden has maintained the tradition that all limited companies must have a base capital. The incentive for a change in Sweden has been to facilitate liability companies so that more entrepreneurs will have the opportunity and the money to start companies in this form. At the same time, there is no empirical evidence that such a change would lead to a net increase of companies in Sweden. In this study, we investigate the capital requirements importance for raising capital, as creditor protection and for increased company seriousity. Through interviews with various parties of interest and by literature review we have found that there is a consensus in terms of the capital requirements importance.The study shows that the major reason for not abolishing the capital requirement is because of its impact on company seriousity. If there is an increase of unserious companies, the perception was that there would be more bankruptcies, which in turn would lead to more creditors losing their claim. However the creditor protection consisting of the required capital 50 000 SEK is not considered to be affected by abolishing the capital requirement. The ability to raise external capital was considered to be affected by abolishment of the capital requirement. A company where the manager does not invest his own money was considered having a more difficult task raising external capital, because the company was perceived as less serious. The ability to raise capital was not considered to be greater in terms of having 50 000 SEK share capital versus the alternative of 1 SEK. The reason for this is that these amounts were not sufficient enough as security for greater funding. None of the respondents felt the need to lower the capital requirement, and some of them even believed that it would affect the Swedish business environment negatively. Our conclusion is that there are not enough sound reasons to justify abolishing the capital requirement