Det samiska folkbiblioteket : En undersökning om informationsförmedling på folkbibliotek till samer i samiska förvaltningsområden

Denna uppsats undersöker hur lagen om minoriteter och minoritetsspråk, samt skrivningen i den nya bibliotekslagen från 2014, om att de nationella minoriteterna är särskilt prioriterade på biblioteken, har påverkat arbetet gentemot samer i samiska förvaltningsområden. För att ta reda på detta har jag tittat på och analyserat biblioteksplaner från samiska förvaltningsområden Jag har även genomfört fem kvalitativa intervjuer med bibliotekarier som arbetar på folkbibliotek i samiska förvaltningsområden. Analysen av biblioteksplanerna visade att i många fall var planerna inaktuella och kom till före den nya bibliotekslagen där nationella minoriteter framhålls som prioriterad grupp. Genom att enbart tolka biblioteksplanerna kan man dra den slutsats att bibliotekslagens innehåll inte påverkat folkbiblioteken i förvaltningsområdena i någon större utsträckning. Det faktum att de undersökta kommunerna var förvaltningsområden för samiska verkar ha haft större inverkan på bibliotekens arbete. Av intervjuerna framkom det att biblioteken i samiska förvaltningsområden kommit olika långt i sitt arbete gentemot samer. Det som tydligt framkommer av både intervjuerna och källmaterialet är att den politik svenska staten fört gentemot den samiska befolkningen historiskt påverkar den samiska gruppen än idag; med många samer som inte kan samiska och därmed inte kan ta del av skriftligt material på samiska. Detta har försvårat arbetet på biblioteken då man ser ett lågt intresse för de material man har på samiska. Det som däremot fungerat bra på biblioteken är annan form av kulturförmedling till samer, såsom författarbesök, sagostunder och teatrar med samiskt tema som skett på biblioteken. Detta visar på att det finns ett behov hos den samiska befolkningen av kultur förmedlat av folkbiblioteken