De svenska storbankernas kapitalkostnad : En kvantitativ studie med fokus på effekten av ökade kapitalkrav i interaktion med låg-risk anomali

Sedan finanskrisen har intresset att bibehålla en stabil finansmarknad stärkts. De svenska systemviktiga bankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, regleras av kapitalkrav enligt Baselackorden. En av de centrala frågorna har länge varit möjligheten att ökade kapitalkrav påverkar bankernas totala kapitalkostnad. Intressant är att de svenska storbankerna redan uppfyller kraven på primärkapitalrelationen enligt Baselackorden, och har relationer på 5-10 % över lägsta nivå. Därför är studiens frågeställning: Hur har ökade krav på primärkapitalrelationen påverkat de fyra svenska storbankernas kapitalkostnad? Utifrån denna frågeställning utgår studien från två huvudsakliga teoretiska utgångspunkter, Modigliani-Miller teorin om kapitalstrukturens irrelevans för kapitalkostnaden samt låg-risk anomalin. Låg-risk anomalin ifrågasätter det positiva linjära förhållandet mellan avkastning och risk, vilket är en förutsättning för marknadseffektiviteten i Modigliani-Miller. Vi ämnar undersöka om det föreligger lågrisk anomali inom de svenska storbankerna, för att sedan se om låg-risk anomalin med interaktion av ökade kapitalkrav har haft en effekt på bankernas totala kapitalkostnad. Med en kvantitativ datainsamlingsmetod ämnar studien besvara hypoteser som vi ställt upp utifrån den teoretiska referensramen. Kvartalsvis sekundärdata har hämtats från de svenska storbankernas balansräkningar samt aktiekurser mellan åren 2001-2013. Det empiriska materialet har därefter analyserats med enkla och multipla regressionsanalyser. Resultatet visar att låg-risk anomali verkar existera inom de svenska storbankerna, samt att interaktionen med ökade kapitalkrav har påverkat SEBs kapitalkostnad med 80 baspunkter. Gällande Handelsbanken, Nordea och Swedbank kan vi statistiskt sett inte hävda att primärkapitalrelationen har påverkat kapitalkostnaden, även om vi ser dessa tendenser. Denna nästan obefintliga marginella ökning av kapitalkostnaden kan eventuellt antas bero på att samtliga svenska storbanker redan uppfyller kapitalkraven enligt Baselackorden