Life, Death and Existence : A literature review from a nurses’ perspective

Bakgrund: Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga eller existentiella behov enligt WHO. Vid palliativ vård väcks frågeställningar, tankar och känslor hos såväl patienten som hos hennes anhöriga. En del av omvårdnaden är att försöka uppfatta och försöka förstå när en patient har existentiella frågor. Sjuksköterskan befinner sig nära patienten, detta gör att hon blir en naturlig samtalspartner för patienten. Ett stöd i arbetet för att ge personcentrerad palliativ vård är de 6 S:en där varje S definierar en aspekt som ska ingå i omvårdnaden. I den teoretiska ramen lyfts de existentiella behoven fram där sjuksköterskan har till uppgift att genom samtal hjälpa patienten att acceptera den egna döden och finna mening i livet som varit samt lindra patientens existentiella ensamhet och isolering. Syftet: Att undersöka forskning om sjuksköterskors upplevelser och hantering av existentiell omvårdnad inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudie där vetenskapliga kvalitativa artiklar har eftersökts i två databaser som är inriktade på omvårdnad respektive medicin, Cinahl och PubMed. Artiklarna har sedan analyserats och kvalitetsgranskats utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultat: Tolv kvalitativa studier har analyserats och resulterade i tre huvudkategorier: Sjuksköterskans och patientens möte vid existentiella samtal, Sjuksköterskans känslor vid vård i livets slut, Hur hanterar sjuksköterskan de existentiella behoven. Huvudkategorierna delas sedan in i tio subkategorier. Slutsats: Existentiella samtal är krävande. De framkalla sorg, rädsla, ångest, skuld, maktlöshet men det känns även meningsfullt och sjuksköterskor uppger att de lever ett mer reflekterande och givande liv.Background: Palliative care must meet physical, mental, social and spiritual or existential needs according to the WHO. Questions, thoughts and feelings are raised in both the patient and her relatives in palliative care. A part of nursing is trying to grasp and understand when a patient has existential questions. The nurse is close to the patient, this makes her a natural conversation partner. A way to provide person-centered palliative care is the 6 S:s model where each "S" defines an aspect that is to be included in nursing. The theoretical framwork, the existential needs are highlighted where the nurse's task is to help the patient to accept their own death and find meaning in the life that has been and to alleviate the patient's existential loneliness and isolation. Aim: To study the research about nurses' experiences and handling of existential care in palliative care. Results: Twelve qualitative studies have been analyzed and resulted in three main categories: Nurs-patient's meeting in existential conversations, Nurses' feelings in terminal care, How does the nurse handle the existential needs. The main categories have in turn been divided in ten subcategories. Conclusion: Existential conversations can be demanding. It conveys feelings of sorrow, fear, anguish, guilt, powerlessness but it can also feel meaningful and nuses state that they live a more reflecting and givind life