Språket är nyckeln till allt lärande : En studie i förskolornas arbete för framtida inkludering i socioekonomiska utsatta områden

This study is focusing on the importance of the development of children’s language skills in preschools and kindergartens for successful implementation of children’s capabilities in future life. This is particularly vital for children growing up in socioeconomic vulnerable areas. The Swedish Police Authority defines Socioeconomic vulnerable areas as having a high unemployment rate, high crime rate and failed schoolings resulting which contributes to a social exclusion from the Swedish society, which lead to the unfortunate emergence of parallel societies. Swedish Government has assigned a one hundred million Swedish Krones for investing in implementation of sustainable social future for people in the socioeconomic vulnerable areas, but the Swedish scientific community is raising a concern that so far there are not enough studies made to reveal the strategic focus points for this investment. More studies on the subject are urgently needed. Therefore, the aim of this study is to investigate in this knowledge gap, particularly in finding connection between identity creation and language development and in comparing of different preschool and kindergarten teachers' approaches for improvement of children’s language development skills as well as finding ways to improve a cooperation with children’s guardians. In accordance with Sen and Nussbaum Capability Approach, an education should help children to advance in their capabilities as a prerequisite for sustainable development goals achievement in future. This study’s quotative and qualitative analysis is based on a Hermeneutic approach and semi-structured interviews. The respondents are explaining their concepts and views on the subject and several of them are noticing an age-connected pattern in development of children’s personalities as being formed primarily through development of their language skills. Some of the interview-questions touch upon finding an effective intercultural and sociocultural ways of cooperating with children’s guardians in order to develop children’s capabilities. The guardians’ greater embedment in cooperation is ought to help bringing up a democratic citizen well-integrated in the society as well as to lead to an improvement of students’ grades on later stages of compulsory education. The study lays basis for further studies on the subject. Denna studie fokuserar på vikten av att utveckla barns språkkunskaper i förskolor för ett framgångsrikt genomförande av barns förmåga i framtida liv. Detta är särskilt viktigt för barn som växer upp i socioekonomiska utsatta områden. Polismyndigheten definierar socioekonomiska utsatta områden som hög arbetslöshet, hög brottslighet och misslyckade skolor, vilket leder till en social utestängning från det svenska samhället, vilket leder till att det uppstår olyckliga parallella samhällen. Den svenska regeringen har tilldelat hundra miljoner svenska kronor för att investera i genomförandet av en hållbar social framtid för människor i de socioekonomiska utsatta områdena, men det svenska vetenskapssamhället väcker oro för att det hittills inte finns tillräckligt med studier för att avslöja de strategiska fokuspunkterna för denna investering. Det behövs akut fler studier om ämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka i denna kunskapsklyfta, särskilt när det gäller att hitta samband mellan identitetsskapande och språkutveckling och att jämföra olika förskolelärares tillvägagångssätt för förbättring av barns språkutvecklingsfärdigheter samt att hitta sätt att förbättra ett samarbete med barns vårdnadshavare. I enlighet med kapacitetsmetoden Sen och Nussbaum bör en utbildning hjälpa barn att utvecklas i sin förmåga som en förutsättning för att framtida mål för hållbar utveckling ska uppnås. Studiens kvotativa och kvalitativa analys bygger på ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna förklarar sina begrepp och åsikter om ämnet och flera av dem märker ett åldersrelaterat mönster i utvecklingen av barns personligheter som främst bildas genom utveckling av deras språkkunskaper. Några av intervjufrågorna berör att hitta ett effektivt interkulturellt och sociokulturellt sätt att samarbeta med barns vårdnadshavare för att utveckla barns förmåga. Förmyndarnas större inbäddning i samarbete borde hjälpa till att fostra en demokratisk medborgare som är väl integrerad i samhället samt att leda till en förbättring av elevernas betyg i senare stadier av obligatorisk utbildning. Studien lägger grunden för ytterligare studier om ämnet