Ethical Adaptation to Sea Level Rise: The Planner’s Perspective

This thesis addresses local adaptation to climate change-induced sea level rise, taking an ethical perspective and focusing at the role of planning and the planner. The research, which has been conducted within a transdisciplinary research project, takes a bottom-up approach to applied ethics, and relies to a great extent on empirical data. In doing this, it contributes to the growing field of ethics of climate change adaptation, with results that can be of interest to both ethicists and planners. The thesis consists of an introductory chapter and three articles. Article 1: Departing from an interview study with planners working with adaptation to sea level rise in Sweden, a typology of ethical issues is presented. It is shown that planners have to deal with input-oriented, process-oriented, and outcome-oriented ethical issues, and that knowledge of these can contribute to ethical adaptation policy. Article 2: A method building on Value Sensitive Design (VSD) and scenario planning is developed and applied to address the challenge of integrating ethics when planning for uncertainty over long time- horizons, in the context of adaptation to sea level rise. The method consists of three steps for scenario development and three steps for value investigations. The application resulted in insights on aspects important for an ethical long-term adaptation to sea-level rise. Article 3: Responsibility of adaptation to sea level rise is often assigned to local planners. But what does it mean to be responsible? Departing from the idea of professional virtues, three codes of ethics for planners are analysed to extract aspirational characteristics for planners. The identified virtues are put in relation to central challenges of adaptation, where five virtues stand out as central to the understanding of what it means to be responsible in adaptation to sea level rise. Den har avhandlingen behandlar etiska aspekter i anpassning till stigan­de havsnivåer. Som en följd av klimatforändringarna stiger havsnivåer­na, vilket utsätter kustnära samhällen for stora risker. För att minimera dessa risker kan vi antingen minska våra utslapp och begransa klimatförändringarna (detta kallas på engelska for mitigation), eller så kan vi anpassa oss till förandringarna vi star inför. Anpassning till stigande hav­snivåer kan bland annat ta form av hårda skydd som murar mot havet, ekosystembaserade skydd som mangroveskogar, eller genom att flytta samhällen och människor från riskzoner, en sa kallad planerad reträtt. Det som är karakteristiskt för anpassning till stigande havsnivåer är att det i stor utsträckning handlar om ingrepp i den byggda miljön, vilket gör att anpassning till stigande havsnivåer på många sätt kan betraktas som en sorts fysisk planering. I de flesta samhällen kommer anpassning innebära en kombina­tion av insatser, och när anpassningsstrategier formuleras kommer det behövas tas hänsyn till mål- och värdekonflikter. I och med detta kan an­passning till klimatförandringarna och till stigande havsnivåer uppfattas som etisk till sin natur. En etisk analys kan bidra med att systematisera rätt och fel och bistå med verktyg for att fatta välmotiverade beslut. Trots detta har förhallandevis lite forskning inriktat sig på just etisk an­passning till stigande havsnivåer. Denna avhandling bidrar med etiska analyser av anpassning till stigande havsnivåer, med särskild inrikt­ning på lokal anpassning och planerarens roll i anpassningsprocessen. Forskningen som presenteras har genomförts inom det tvärvetenskapli­ga forskningsprojektet Sea-rims (Sustainable and ethical adaptation to rising mean sea levels) som drivs av filosofiska avdelningen på KTH till­sammans med Statens Geotekniska Institut (SGI). Projektgruppen har tillsammans med ett antal projektpartners från sydsvenska kommuner och länsstyrelser, samt en referensgrupp med representanter från myn­digheter som arbetar med anpassning till stigande havsnivåer, utforskat etiska dimensioner av de problem som projektmedlemmarna står infor. Avhandlingen kan därmed ses som ett exempel på tillampad etik, med ett tydligt nedifrån-perspektiv på de etiska frågeställningarna.QC 210519