Hållbar regional utveckling i Västerbotten : En sammanfattning av resultat från ACANALYS

Befolkningstillväxten i Västerbotten har under en längre tid legat under utvecklingen i Sverige som helhet. Dessvärre har befolkningsutvecklingen i övriga tre Norrlandslän varit ännu svagare. Det är ytterst ett tecken på att Norrland förlorat attraktivitet relativt konkurrerande regioner. Samtidigt är det svårt att hävda att boende i Norrland tär på de globala eller lokala ekosystemen i sådan omfattning att det finns starka ekologiska skäl för att minska befolkningen i regionen. Västerbottens och Norrlands svaga utveckling är i stället en konsekvens av att regionen inte är tillräckligt attraktiv som lokalisering för olika lättrörliga, flyttbara (mobila) tillgångar och att de värden som skapas, inte i tillräckligt hög grad bygger tillgångar i regionen. Istället minskar eller utvecklas centrala tillgångar i regionen svagt. Den övergripande utvecklingen visar tydliga tecken på att inte vara långsiktigt hållbar. Samtidigt finns i Västerbotten, som i alla regionala förlopp, krafter som verkar för att stärka regionen, som strävar efter att föra regionen in i en hållbar utvecklingsbana. Syftet med denna rapport är mot den bakgrunden; Att tydliggöra vad vi avser med hållbar regional utveckling. En hållbar utveckling är kopplad till utvecklingen av en regions tillgångar i dess vidaste bemärkelse samt frågan om hur dessa tillgångar utnyttjas för att producera varor och tjänster, även det i begreppens vidaste innebörd. Men för en öppen region krävs att ytterligare en distinktion görs i förhållande till äganderätten över de regionala tillgångarna. Den regionalapolitiska ledningens mål blir i den öppna regionen att åstadkomma en så hög välfärd som möjligt för befolkningen i regionen genom att utveckla regionbefolkningens tillgångar inom ramen för så starka och mångsidiga lokala och globala ekosystem som möjligt. Att inventera Västerbottens tillgångar för att i möjligaste mån bestämma storleken på dessa och ställa de i relation till det värdeskapande som kommer regionens medborgare till del. Frågan om vilka tillgångar regionens befolkning har äganderätt över är i det sammanhanget återigen avgörande. Det är en kritisk skillnad mellan tillgångar som regionens befolkning äger och regionala tillgångar som ägs avandra. Att ge en historisk tillbakablick över hur tillgångar och produktion påverkat lokalisering och utveckling i Västerbotten. Det innebär attfrågan om den historiska utvecklingen varit hållbar eller inte även kan diskuteras. Att diskutera vad en analys av hållbar utveckling och tillgångar enligt ovanstående punkter innebär för den utvecklingspolitik som förts i Västerbotten hittills samt hur en politik med inriktning mot en framtida hållbar utveckling skulle kunna formuleras. Frågor som vi därmed berör är: Vad innebär hållbar utveckling i ett regionalt och globalt perspektiv? Har Västerbotten utvecklats på ett hållbart sätt? Vilka är Västerbottens tillgångar? Vad har skapats av dessa tillgångar samt inte minst viktigt, vilka har fått och får del av tillgångarna? Hur har tillgångar utnyttjats för att skapa värden? Vilka faktorer har varit viktiga för ett framgångsrikt värdeskapande? Vilka former av explicit och implicit utvecklingspolitik har förts från regionala och utomregionala företrädare?Vilka effekter har sådan politik haft? Hur stämmer de erfarenheter Västerbotten gjort med internationella erfarenheter av regional utvecklingspolitik? Hur skulle en framtida politik för hållbar regional utveckling kunna formuleras? Hur kan exemplet Västerbotten bidra till den nationella och internationella teoriutvecklingen när det gäller regional utveckling?