En longitudinell studie av psykologiska riskfaktorer för depression och ångest

Tidigare forskning pekar på att det kan finnas samband mellan vissa psykologiska faktorer och utveckling av depression och ångest. Därför var syftet med denna studie att undersöka huruvida olika psykologiska faktorer påverkar risken att utveckla depression samt ångest vid en uppföljning efter tre år. Studien baserades på data som insamlats vid det första (T1) och det andra (T2) mättillfället i den longitudinella populationsbaserade Miljöhälsostudien i Västerbotten. Samplen i denna undersökning bestod av deltagare som inte hade ångest (n=1930), och deltagare som inte hade depression (n=2120) vid T1. I studien undersöktes i vilken utsträckning upplevelse av utmattning, insomni, känsla av hjälp- och hopplöshet, stress, självskattad ohälsa, ångest och depression vid T1 ökade risken för depression respektive ångest vid T2. Logistiska regressionsanalyser visade på en signifikant ökad risk för att utveckla depression vid T2 (Oddskvot; OK=1.99-3.64) för samtliga riskfaktorer. Riskfaktorerna depression, utmattning, hjälp- och hopplöshet och självskattad ohälsa ökade risken för att utveckla ångest vid T2 signifikant (OK=2.37-3.78). Sammanfattningsvis visar resultaten att riskfaktorerna indikerar en i varierande grad ökad risk för att utveckla depression och ångest. Kännedom om riskfaktorer kan vara ett betydelsefullt stöd för att i ett tidigt skede sätta in interventioner och därmed förhindra senare insjuknande i depression och ångest. Previous research suggests that there may be a link between certain psychological factors and development of depression and anxiety. The purpose of this study was therefore to investigate how different psychological factors affect the risk of developing depression and anxiety in a follow-up three years later. The study was based on data from baseline (T1) and follow-up (T2) in the Västerbotten Environmental Health Study, a longitudinal population- based study. The sample consisted of participants who did not have anxiety (n = 1930), and participants who did not have depression (n = 2120) at T1. The study examined the extent to which experience of exhaustion, insomnia, feelings of helplessness and hopelessness, stress, low self-rated health, anxiety and depression at T1 increased the risk of depression and anxiety at T2, respectively. Logistic regression analyses showed a significantly increased risk of developing depression at T2 (Odds ratio; OR = 1.99-3.64) for all risk factors. The risk factors depression, exhaustion, feelings of helplessness and hopelessness and low self-rated health significantly increased the risk of developing anxiety at T2 (OR = 2.37-3.78). In conclusion, the results show that the risk factors indicate a varying degree of increased risk of developing depression and anxiety. Knowledge of risk factors is important as support for initiating interventions at an early stage and thus preventing later onset of depression and anxiety.