Hur resurser fördelas mellan flick- och pojkelit : en kvalitativ studie av fotbollsklubbar med elitlag på dam- och herrsidan

Syfte och frågeställningar Studien undersöker hur några svenska elitklubbar fördelar resurser mellan deras flick- och pojklag i åldern 15 till 19 år. Utvald åldersgrupp, 15 till 19 år, benämns som flickelit respektive pojkelit. - Vilka resursskillnader finns enligt akademicheferna mellan flick- och pojkelit? - Hur påverkar ungdomselitlagen klubbens ekonomi? - Hur förklaras gällande resursfördelning av akademicheferna? Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer användes som metod och respondenterna var en akademichef från respektive klubb som uppfyllde kraven för specificerad målgrupp.Genusteori användes som teoretisk utgångspunkt. Resultat: De tre klubbar som ställde upp på intervjun vittnar om likvärdiga krav på coachernas kompetens, men variation i anställningsgrad med något fler anställningar på pojksidan. Intervjuerna pekar mot att det är lika förutsättningar gällande resurser för flickor och pojkar 15 till 19 år inom fotbollsklubbar med elitlag både på dam- och herrsidan. Flickelitspelare uppges dock kosta mer för en klubb per spelare jämfört med pojkelitspelare utifrån att Svensk Elitfotboll (SEF) ger ett bidrag på 600 000 kronor till klubbar som är certifierade fotbollsakademier på killsidan. Ett motsvarande bidrag från Elitfotboll Dam (EFD) till flickakademier saknas enligt en akademichef. Den möjliga ekonomiska vinningen för att utbilda pojkspelare som säljs till utländska klubbar är betydligt större än flickspelare. Klubbar kan tänkas satsa på flickelitverksamhet för att stärka sitt varumärke, vilket kopplas till det Southhall och Nagel (2008) nämner som ”strategic philantrophy”. Slutsats: Utifrån informanternas svar verkar resursfördelningen vara likvärdig mellan flickoch pojkelit inom klubbar som svarade mot specificerad målgruppFristående kurs Idrott III