Lokal pedagogisk planering -en dokumentationspraktik för demokratiska och självreglerande elever : Att orientera sig i den synliga -och osynliga pedagogiken

Bakgrund: Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte: Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället. Vi vill också lyfta LPP:n som ett betydelsefullt dokument i processen för individuella utvecklingsplaner. Vårt preciserade syfte är att beskriva och analysera hur undervisningens innehåll och genomförande framträder i LPP- texterna, genom Bernsteins utbildningssociologiska perspektiv Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av textanalysen som metod. I den här studien är textanalysen en kvalitativ och tolkande analys av lokala pedagogiska planeringar. Resultat : Vi har tolkat att skolan har påverkats av de diskurser som råder i samhället. I LPP:erna ser vi både den marknadsorienterade diskursen och diskursen om demokrati, delaktighet och maktdelning. Utifrån tidigare forskning, är LPP:n ett av många betydelsefulla dokument, både i stödjandet och i kontrollen av elevens lärande och måluppfyllelse. I LPP:erna ser vi också att lärarna premierar kunskaper och lärande, både ur den sociala ordningsdiskursen och ur kunskaps- och kompetensdiskursen. I diskursen om socialordning kan vi i utläsa tre kunskapskategorier: värdegrundande, interaktiva, autonoma (självständiga) och performativa (hävda sig, prestera) kunskaper. Kunskaps- och kompetensdiskursen består av en kategori: ämnesfördjupande kunskaper. Resultatet i studien visar att av det lärande som görs premieras den starkt klassificerade och starkt inramade pedagogiken, vilket leder till en synlig pedagogik för eleverna. Den synliga pedagogiken gör det lättare för eleverna att orientera sig, men den leder också till att eleverna får ett minskat inflytande över sitt lärande. Vi kan också se att den osynliga pedagogiken framträder. Eleverna har i den osynliga pedagogiken ett större inflytande, men istället krävs det att de själva kan orientera sig och förstå vad de ska lära och bedömas i.