Starving wolves and hungry princesses

Bakgrund: Idag finns det ett krav både på nationell och kommunal nivå att förskolans personal ska driva ett medvetet genusarbete i verksamheten och omsätta läroplanens mål i praktiken. Ur ett jämställdhetsperspektiv är därför forskning kring genus relevant för att kunna både synliggöra och medvetandegöra rådande könskonstruktioner som existerar i förskolans värld idag. Detta för att kunna driva ett aktivt och jämställt pedagogiskt arbete där barnen känner trygghet och kan utveckla sin egen identitet utan att formas av pedagogens förväntningar eller påverkas av föreställningar om vad som är typiskt manligt eller kvinnligt. Syfte: Denna studies syfte har varit att synliggöra vilka traditionella och etablerade könsroller som framträder och upprätthålls av pedagoger och barn på en förskola i Sverige idag. Metod: Studien är minietnografisk studie där deltagande observationer använts som metod. Observationerna har begränsats till att studera måltiderna på två syskonavdelningar med barn på 3-5 år. I analysarbetet har Hirdmans teorier om genuskontraktet använts som verktyg för att kunna synliggöra den uppdelning som omedvetet görs mellan flickor och pojkar i egenskap av att de tillhör ett visst biologiskt kön. Resultat: Jag fann att i likhet med tidigare forskning att könsstereotypa mönster och normer fortfarande existerar. Jag fann bland annat att pojkarna tar större plats än flickorna och får mer uppmärksamhet och feedback av pedagogen. Där flickor som utmanade traditionella könsmönster inte fick någon positiv respons från pedagogerna