Suicidprevention i hemmet : utifrån ett vårdarperspektiv

Suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Forskning visar att det krävs ett stort engagemang och mycket erfarenhet för att förhindra suicid samt påverka patientens välbefinnande. Samtidigt som patienter som är i behov av suicidpreventiva åtgärder ökar, minskar antalet slutenvårdsplatser. Svar på det minskade antalet vårdplatser har psykiatriska närsjukvårdsteam startats, som bland annat har uppdraget att arbeta med suicidprevention. Hur vårdarna upplever arbetet med suicidprevention i hemmet är oklart, då forskningen på området är begränsad. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av suicidprevention i hemmet utifrån ett vårdarperspektiv. I studien användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Livsvärldsintervju med 10 vårdare genomfördes. Insamlad data analyserades genom en beskrivande innebördsanalys. Sex innebördsteman framträdde i datamaterialet: Hemmiljön ger trygghet i mötet, Ett möte som kräver en aktiv närvaro, Ett personligt och delat ansvar, En frihet som skapar trygghet i vårdandet, Suicidprevention i hemmet skapar utmaningar och En meningsfull vård. Studien visar att det går att vårda patienter för suicidprevention i hemmet. Arbetet upplevs ge möjligheten att göra en bredare bedömning. Det upplevs också ge möjlighet att erbjuda en helare vård där patienter och anhöriga ges möjlighet att delta. Att göra suicidriskbedömningar innebär ett stort ansvar för vårdarna och för att hantera detta behövs kunskap och erfarenhet av suicidpreventivt arbete. Kollegorna upplevs bidra till en ökad trygghet i bedömningarna och de fungerar som ett känslomässigt stöd. Studien visar att området suicidprevention i hemmet behöver undersökas ytterligare för att förbättra och utveckla arbetssituationen och vården för vårdarna respektive patienterna och deras anhöriga