Sex och samlevnadsundervisning ur lärarperspektiv : Tabu eller självklarhet?

Sex och samlevnadsundervisning skall liksom all undervisning i skolan baseras på forskning och beprövad erfarenhet. Denna kunskapsöversikt redovisar resultat från ett antal internationella studier om undervisning i sex och samlevnad. Alla studier kommer från den internationella tidskriften Sex Education och behandlar ämnet ur ett lärarperspektiv. Det som lyfts fram och diskuteras är lärares kunskaper, synsätt och attityd till sex och samlevnadsundervisning, vidare diskuteras hur lärare förhåller sig till den diskurs som råder i den befintliga kontexten. Lärares kunskaper kring ämnet påverkar deras attityd och vilja till undervisning. Kompetensutveckling bör ske kontinuerligt då ämnet står under ständig förändring. Andra resultat som belyses är att undervisningen i sex och samlevnad oftast fokuserar på biologiska och hälsorelaterade områden och att frågor rörande bland annat normkritiskt tänkande och lust och njutning får stå tillbaka. Det är inte bara utmaningar och tillgångar på det personliga och mellanmänskliga planet som påverkar undervisningen i sex och samlevnad. Lärare lyfter också fram hur undervisningen påverkas av diskurser på organisations och samhällsnivå. Brist på intresse, politisk styrning, ekonomiska resurser och fortbildning är några av de parametrar som lyfts och som påverkar sex och samlevnadsundervisningen i en eller annan riktning enligt forskningen. Flertalet resultat pekar på att de framgångsfaktorer och utmaningar som finns gällande undervisning i sex och samlevnad i stora drag följer samma mönster som tidigare forskning pekat på. Denna kunskapsöversikt syftar till att sammanställa vetenskapliga studier för att ge en översiktsbild kring forskningen avseende lärares syn på sex och samlevnadsundervisning, vidare syftar översikten till att peka på de utmaningar och framgångsfaktorer som lärare lyfter fram i samband med undervisningen i sex och samlevnad. Metoden som vi valt vid genomförandet av denna kunskapsöversikt bygger i stora drag på Nilholms (2017) metod Systematic Mapping and Analysis of Research Topographies (SMART). SMART är ett systematiskt sätt att söka, kartlägga och analysera det som tidigare forskning har kommit fram till inom ett specifikt område