Anhörigas upplevelser av att leva med en partner som har demenssjukdom

Demenssjukdom är en sjukdom som drabbar cirka 25 000 personer varje år. Det uppstår en ny livssituation för den som drabbas av demenssjukdom men även för de anhöriga. Anhöriga är en stor grupp som ofta blir bortglömda och kan vara en viktig resurs i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Det har framkommit att stödet till anhöriga kan vara bristfälligt. Därför är syftet med denna litteraturöversikt att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en partner som har demenssjukdom. Detta för att bidra med bättre förståelse för hur anhöriga upplever situationen och även ge sjuksköterskan möjlighet att stödja och underlätta för de anhöriga. En litteraturöversikt genomfördes genom en analys av tio stycken kvalitativa artiklar. Artiklarna som inkluderades i litteraturöversikten hittades genom sökningar i databasen Cinahl. Artiklarna skulle vara peer rewieved, publicerade efter 2008, ha abstrakt tillgängligt och vara skrivna på engelska. Dataanalysen resulterade i två huvudteman, "Upplevelse av ensamhet” och “Upplevelse av förändrad livssituation”. I resultatet som framkom beskriver anhöriga hur livet förändrats för både den anhöriga och sin partner. Nytt ansvar, nya roller och krav ställdes på den anhöriga och deras relation förändras. Det var mycket känslor och tankar hos de anhöriga och stöd från vänner, familj, grupper och vården är av stor betydelse för att få vardagen att gå ihop. Dock framkom det även att de anhöriga ofta upplever att det finns brister i stödet. Dessa brister kan orsaka ett lidande hos både de anhöriga och personen med demenssjukdom. Därför är viktigt att sjuksköterskan får större insikt i hur stöd till anhöriga kan förbättras och vilka behov de anhöriga har. Detta för att minska lidandet hos de anhöriga och främja hälsa och välbefinnande