Det händer inte oss : Föräldrars upplevelser av att ha ett cancersjukt barn

Enligt Barncancerfonden insjuknar varje år cirka 300 svenska barn upp till 18 års ålder i cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi, hjärntumörer och lymfom. Prognosen för dessa barn är idag god då tre av fyra barn överlever sin cancer. När ett barn drabbas av cancer är det inte bara en individ som drabbas utan även föräldrarna till barnet berörs i allra högsta grad. Att få beskedet om att ens barn drabbats av cancer är förknippat med känslor så som chock, rädsla, oro, skuld och maktlöshet. För att som sjuksköterska kunna ge dessa föräldrar bästa möjliga stöd och hjälp krävs det att man har god kännedom om vad föräldrarna upplever då deras barn drabbats av cancer. Därför är syftet med denna uppsats att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett cancersjukt barn. Metoden som används i uppsatsen är analys av berättelser i form av självbiografier. Resultatet mynnar ut i tre huvudteman med tillhörande sju subteman. Dessa är att leva med sjukdomen med subteman förnekelse och förståelse och en förändrad livsvärld. Att leva med blandade känslor med subteman att känna sorg, att känna glädje och att känna hopp samt att leva med ovissheten med subteman att känna oro och att känna trygghet. I diskussionen bekräftas de upplevelser föräldrarna i självbiografierna känner genom tidigare studier. Här tas även upp hur viktig vårdrelationen mellan sjuksköterskan, patienten och föräldrarna är.Program: SjuksköterskeutbildningUppsatsnivå: C