Sjuksköterskors upplevelse av samvetsstress : En litteraturöversikt

Sjuksköterskans arbete, förhållningssätt och arbetsmiljö regleras i etiska koder, lagar och förordningar. Hen visar omsorg om patienten genom omvårdnad i dennes hela kontext. Trenden är att sjuksköterskan skall vårda personcentrerat och inte bara utföra uppgifter av teknologisk karaktär, det förstnämnda ställer krav på empati. En god omsorg och ett personcentrerat arbetssätt kan ses som en utmaning att hantera i sjuksköterskans arbetsmiljö. När sjuksköterskan inte klarar detta kan hen utveckla samvetsstress. Litteraturöversikten syftade till att beskriva upplevelsen av samvetsstress. Artikelsökning i databaser på termen compassion fatigue genomfördes och en blandning av kvalitativa och kvantitativa studier från Nordamerika, Kina och Portugal granskades. Totalt 12 artiklar samt en avhandling inkluderades i översikten. Resultatet delades in i tre huvudkategorier och totalt 14 subkategorier. Kategorierna besvarar frågeställningarna: faktorer som påverkar samvetsstress, symtom på samvetsstress och hur sjuksköterskor hanterar samvetsstress. Påverkansfaktorer var erfarenhet, förmåga till gränssättning, organisatoriska faktorer och svåra etiska frågeställningar. Symtomen var avskärmning, minskad tolerans, upplevelse av inkompetens och fysisk utmattning. Sjuksköterskan hanterar samvetsstress genom att prioritera sitt sociala liv, söka ledighet, byta patient, utbilda sig och byta arbete. I studier inom området råder en viss begreppsförvirring och olika forskare studerar och tolkar begreppen olika. Sjuksköterskor och organisationer har en begränsad kunskap om fenomenet. Bredden i funna studier bidrar med kunskapsunderlag om fenomenet samvetsstress. Utbildningsinsatser om fenomenet samvetsstress både inom utbildningsväsendet, för organisationen och sjuksköterskor i klinisk verksamhet är indicerat för att arbeta preventivt mot utveckling av samvetsstress