Högskolan i Borås : Om högskolans betydelse för kompetensförsörjning, forskning och samverkan i Västra Götaland

Denna studie handlar om framtiden för Borås. Den gör det för att dess tema gäller högskolans roll som en central komponent i en kunskapsproducerande ekonomi med global räckvidd. I studien analyseras hur kunskap sprids från utbildnings- och forskningsverksamheten vid Högskolan i Borås till det omgivande samhället samt betydelsen av olika kunskapsspridningsmekanismer. Syftet är att öka förståelsen av högskolans roll för kompetensförsörjning, forskning och samverkan i en regional kontext. Studiens bakgrund är ett tilltagande behov att förstå och förklara hur kunskap sprids och spiller över från universitet och högskolor samt den långsiktiga betydelsen av högre lärosäten för kompetensförsörjning och regional utveckling. För planerare och beslutsfattare kan studien ligga till grund för diskussioner och planeringsarbete om hur främja högskolans roll som motor i en kunskapsdriven ekonomi. En slutsats av den förhållandevis omfattande genomgång som görs av utbildning, forskning och samverkan vid Högskolan i Borås är att högskolan uppvisar förhållanden som liknar de som gäller vid andra regionala högskolor i landet. Studenterna sätter sin prägel på stads- och kulturliv. Högskolan framstår som väl etablerad på sin ort. Detta lägger en grund för ekonomisk tillväxt och utveckling. Man behöver dock förbättra det strategiska arbetet med att få fler att stanna kvar, inte minst bland dem med utbildning och kunskap utanför välfärdsrelaterade yrken. Bland dem med utbildning och kunskap typisk inom innovationsrelaterat arbete samt teknisk forskning och utveckling är det relativt få som stannar kvar. För att få studenterna att stanna kvar efter avslutad måste förutsättningarna stärkas för karriärer inom yrken med krav på (fördjupad) högskolekompetens. För att detta ska vara möjligt krävs ett långsiktigt och gränsöverskridande arbete som involverar högskolan, företag, entreprenörer och offentliga arbetsgivare samt planerare och beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå. Ett lyckosamt ett exempel på ett sådant arbete är satsningen Smart Textiles. Man behöver dock ett bredare och mer omfattande engagemang. En central fråga i ett sådant arbete är hur långt man kommit i att främja ett närings- och arbetsliv som skapar en kompetensmultiplikator till nytta för den ekonomiska utvecklingen på längre sikt. En annan fråga är hur kunskapsnyttor från forskningsverksamheten vid Högskolan i Borås kan få ännu större spridning och förankring i regionen. För att komma vidare på det spåret behövs en kritisk granskning från universitetsledningen av hur man ska förhålla sig till frågan om konkurrens eller samverkan mellan universiteten i Västra Götaland. Vid strategivalet kring Högskolan i Jönköping eller som lärosätet nu heter Jönköping University har frågan om lokal förankring eller internationell positionering varit av central betydelse. Det ambitiösa valet att satsa på det internationella spåret och göra hela Jönköping University internationellt har inte skett utan motsättningar och svårigheter.Under 2017 har Kungliga Tekniska högskolan (KTH) bedrivit ett forskningsprojekt tillsammans med Högskolan i Borås och Västra Götalandsregionen för att undersöka Högskolan i Borås’ roll för kompetensförsörjning, forskning och samverkan i Västra Götaland. Bakgrunden är ett tilltagande behov att förstå hur kunskap sprids från utbildnings- och forskningsverksamheten samt lärosätets betydelse för kompetensförsörjning på den regionala arbetsmarknaden. En ökad förståelse för detta öppnar för möjligheter att främja högskolans roll i en kunskapsdriven ekonomi och skapa en grogrund för planerare och beslutsfattare att främja en önskvärd utveckling.Projektet är beställt och finansierat av Högskolan i Borås och Västra Götalandsregionen.