Litteraturprofil i förskoleverksamheten : vad ger det barnen? En utvärdering av ett samarbete mellan bibliotek, förskola och familjedaghem

SAMMANFATTNINGLitteraturprofilverksamheten i Mölndal, ett samarbete mellan bibliotek, förskola och familjedaghemhar utvärderats med utgångspunkt i teorier om språkutveckling, läsinlärning, multimodalitetoch sociokulturella teorier. Syftet med utvärderingen har varit att ur olika perspektivoch med olika metoder undersöka vad samarbetet mellan bibliotek, förskola och familjedaghemhar inneburit för de medverkande. Det är av intresse att studera om och hur verksamhetenhar ökat barnens tillgång till litteratur, om och hur det i så fall har påverkat personalsoch barns föreställningar om litteratur och läsning. Ytterligare ett syfte har varit att studeraom litteraturprofilverksamheten har påverkat barnens läsutveckling. Ett tredje syfte var attidentifiera faktorer för samarbetet, såväl positiva som negativa.Genom intervjuer med bibliotekarier, dagbarnvårdare, förskollärare, förskolechefer, verksamhetschefoch grundskollärare har verksamheten studerats. Barnen har följts upp via resultat pånationella proven i skolår 3 och tio barn har intervjuats om sina läsvanor i skolår 3.Resultaten visar att litteraturprofilverksamheten har lett till ett nära samarbete mellan förskolor,familjedaghem och bibliotek och även samarbete mellan de litteraturprofilerade förskolornaoch familjedaghemmen. Förskollärarnas arbetsmetoder har förändrats mot större lyhördhetför barnens tankar och mer samtal med barnen. Både förskollärarna och dagbarnvårdarnahar förändrat sin syn på hur man kan resonera om barnlitteratur och de var mer nyfiknapå nyutkommen litteratur än vad tidigare studier visat. De har lärt sig läsa undertexter, att läsabilder och samtala om dem och att bearbeta litteraturen ur ett multimodalt perspektiv, medIpads, bild, drama och musik.Bibliotekarierna har utmanats i sin kunskap om barnlitteratur och fått större insikt i hur förskolornaarbetar med litteratur och en förändrad syn på litteraturarbetet. Det har lett till ettförändrat arbetssätt och att de har upparbetat en annan struktur i verksamheten.Enligt förskollärarna och bibliotekarierna har barnen fått mycket stor tillgång till litteratursom bearbetades både multimodalt och estetiskt. Barnen visar ett mycket stort intresse förlitteratur och är fokuserade vid biblioteksbesök. De har lärt sig hur man kan tänka och ageranär man väljer böcker. I skolår tre är resultaten på nationella prov i läsinlärning och läsförmågamycket goda, dvs. över riksgenomsnittet. Resultaten på individnivå är påfallande höga.Det mindre positiva som framkommit är en bristande kunskap om verksamheten hos demsom tar emot barn som har gått på litteraturprofilförskolorna. Det visade sig även finnasojämlikheter i maktbalansen mellan bibliotekarier och dagbarnvårdare vilket ledde till att bibliotekarieni all välmening försökte styra arbetet inom familjedaghemmen.Sponsorship:Kulturrådet, Mölndals stad