Tolkningen av frihet i det fria skolvalet och i rätten till utbildning - är de förenliga? : En undersökning för att redogöra olika tolkningar av friheter och hur det påverkar individens reella frihet till ett fritt skolval.

I följande uppsats behandlas skolreformen om det fria skolvalets faktiska effekter på skolsegregationen och hur reformen förhåller sig till FN:s artiklar om rätten till utbildning. Syftet med uppsatsen är att pröva hypotesen: Syftet med det fria skolvalet inte är förenligt med FN:s artiklar om rätten till utbildning. Hypotesen grundar sig i ett antagande om att det fria skolvalet inte kan vara förenligt med FN:s artiklar om rätten till utbildning eftersom reformen har bidragit till en ökad skolsegregation. För att pröva hypotesen kommer det undersökas hur frihetsbegreppet tolkas i det fria skolvalet och i FN:s artiklar om rätten till utbildning. Genom att jämföra de framträdande friheterna i respektive material, kommer det tydliggöras om tolkningarna som framträder är förenliga med varandra eller ej. För att kunna synliggöra tolkningar av frihet i materialet har ett analysverktyg utformats som består av fyra olika definitioner av frihet. Definitionerna är; negativ frihet, positiv frihet, kvantitativ frihet och kvalitativ frihet. Analysverktygets struktur är hämtad från ett kapitel om libertarianism i Will Kymlickas bok Contemporary political philosophy: an introduction. I kapitlet beskrivs negativ frihet, kvantitativ frihet och kvalitativ frihet. Analysverktyget kompletteras med Amartya Sens teori om förmågor och funktioner, som utgör en definition av positiv frihet. Martha Nussbaums vidareutveckling av Sens teori om förmågor och funktioner, mer specifikt begreppet kombinerade förmågor, används också för att komplettera den kvalitativa friheten. Analysverktyget appliceras på materialet för att synliggöra vilka friheter som framträder. Argument för att en frihet är mer framträdande än en annan frihet kommer att presenteras. Uppsatsen slutsatser är att det finns skillnad i vilka friheter som framträder, varpå den främsta skillnaden är att en kvantitativ frihet framträder i reformen om det fria skolvalet men inte i FN:s artiklar om rätten till utbildning. Det resulterar i att hypotesen om att de båda källorna inte är förenliga med varandra bekräftas