Sniglar i jordbruket

Sniglar anses vara skadedjur på höstsådda grödor i svenskt lantbruk. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka snigelns biologi, skadeverkningar och hur man bäst bekämpar dem. Ingen sådan sammanställning är gjord tidigare i Sverige vilket gör den här litteraturstudien unik. De allt större odlingarna av höstraps i kombination med ett mildare och fuktigare klimat har gjort att sniglarna utgör ett större problem vid odling av höstgrödor. Deras biologi kräver fuktigt klimat och deras tillväxt samt aktivitet gynnas av höjd temperatur vilket gör att sniglarna trivs med de rådande klimatförändringarna. Snigelpopulationer kan snabbt tillväxa så snart betingelserna är rätt då de är hermafroditer och alla sniglar kan således lägga ägg. De sniglar som utgör störst hot mot svensk växtodling, och som detta arbete behandlar, är i synnerhet Deroceras reticulatum, åkersnigel och till viss del Arion vulgaris, spansk skogssnigel. Dessa skiljer sig åt dels i hur deras livscykel ser ut och dels vilken skada de gör i grödor. Åkersnigeln övervintrar troligen främst som ägg och spansk skogssnigel övervintrar som juveniler i marken. Deras skadebild skiljer sig också åt då åkersnigeln gör skada på hela fältet medan spansk skogssnigel främst vandrar in från områden runt fälten och gör således skada i fälkanten. Snigelskadorna är värst på nyetablerade grödor av höstraps när de äter av små plantor innan örtbladen utvecklats och på vete då de äter av grodden och frön. Det finns olika metoder för att skatta antalet sniglar i fält där metoderna grovt kan delas upp i relativa och absoluta metoder. De absoluta metoderna visar på ett mer exakt värde men kräver betydligt mer resurser i form av tid och arbete än de relativa metoderna. Det har gjorts försök i Sverige för att ta fram relevanta tröskelvärden med en engelsk modell och man har här kunnat se att de för England gällande tröskelvärdena är för höga för svenska förhållanden. För att lyckas med bekämpning av sniglar bör man ha en klar strategi och tänka förebyggande där jordbearbetning spelar en nyckelroll. Direkt bekämpning med kemiska preparat med den aktiva substansen järn(III)fosfat finns att tillgå i såväl ekologiska som konventionella odlingssystem och kan vara effektiva men kostsamma. De kräver även att bekämpning sker vid rätt tidpunkt strax efter att grödan är sådd vilket är en tidsintensiv period för lantbrukare vilket är en nackdel. För att ännu effektivare bekämpning ska kunna utvecklas så bör mer forskning ske på framförallt åkersnigelns livscykel för att veta när, var och hur de är som känsligast och bekämpningen blir som mest effektiv. Vet man till exempel att övervintrande ägg är känsliga för kyla skulle en sen jordbearbetning som rör om i jorden och blottlägger äggen vara till nytta för att minska snigelpopulationen i fältet. Även forskning på vilka preparat som skulle kunna användas som direkt bekämpning och för betning av frön hade varit till stor hjälp för att kunna motverka dessa skadegörare som är på frammarsch.Slugs are considered a major pest in Swedish winter crops and the purpose of this essay is to investigate the biology of slugs, its harmful effects on crops and how to protect the crops from slugs. No such essay has been made earlier in Sweden which makes this unique. The increasing areas of winter rape in combination with a warmer more moist climate is beneficial for the slugs and has made them a bigger problem in crops sown in the autumn. Their biology requires a humid climate, and their growth and activity is favored by higher temperatures, which means that the snails thrive with the current climate changes. Slug populations can quickly emerge as soon as the conditions are right because they are hermaphrodites and all slug individuals are thus able to lay eggs. The slugs that pose the greatest threat to Swedish crop production, and that this essay deals with, is Deroceras reticulatum, the grey garden slug and Arion vulgaris, Spanish slug. There are some differences in their lifecycles and also in what the damage looks like. The grey garden slug probably overwinter mainly as eggs and Spanish slug overwinter as juveniles in the soil. They also differ in where in the field they cause damage where the grey garden slug causes damage in the entire field while the Spanish slug mainly crawls in from around the edges and cause damage to the edge of the fields. The worst damage occurs when they are attacking the seedlings of rape or the seeds of wheat. Methods to estimate the number of slugs in the field include relative and absolute methods. The absolute methods are more exact but are much more time and work consuming compared to the relative methods. There have been investigations to determine a threshold value for Sweden by using an English method. However, the threshold value for England was considered too high for Sweden in this investigation. To improve slug control, a clear strategy where prevention and tillage play a key role should be developed. There are chemical substances with the active ingredient iron(III)phosphate, that are allowed both in conventional- and organic farming that are quite effective but at a high cost. To be effective they demand to be spread during a short period of time straight after seeding which is a very hectic time for farmers. For an even more effective control to be developed there should be more research done, especially on the lifecycle of the grey garden slug. This is to know when they are most sensitive and when the control will be most effective. For example, if we know that the wintering eggs are sensitive to cold temperatures, tilling in late autumn might have a negative effect on the slug eggs and kill them. There should also be more investigations done on what substances may have an effect on slugs and if they would be suitable for seed coating. This would be of great help to combat these pests, which are on the rise