Formulering och utvärdering av renskötselanpassad skogsskötsel med integrerad geografisk information från beteslandsindelning

Rennäringen och skogsnäringen verkar inom samma geografiska område. För renskötseln är vinterbetet en flaskhals där tillgången till marklavsbete är avgörande. Sedan introduktionen av trakthyggesbruk under 1950-talet i Sverige så har arealen skogsmark av lavtyp (>50% lavtäckning) minskat med 71 %. För att renskötsel ska kunna bedrivas i framtiden behövs en förändring av skogsskötseln. Samråd kring skogsskötsel inom renbetesområden sker regelbundet. I samråden saknas i dagsläget en gemensam planeringshorisont, en förståelse för vad landskapsperspektivet innefattar och en samsyn på vad hänsyn innefattar. Målet med studien var att skapa en metod för framtagande av samrådsunderlag och undersöka konsekvenser av en renskötselanpassad skogsskötsel. Det renskötselanpassade skogsskötseln skapades i syfte att vända trenden med minskande areal lavrik skogsmark och till att förbättra förflyttningsmöjligheterna längs flyttleder, detta med liten påverkan på lönsamheten för skogsbruket. Som fallstudieområde användes en vinterbetestrakt om 15 600 ha belägen inom Malå samebys vinterbetesområde i Västerbottens kustland. Metoden delades in i tre delar. Arbetet började med att varje bestånd tilldelades en prioritetsklass utifrån skogligt data och geografisk information från beteslandsindelning. Nästa steg bestod av formulering och simulering av skogsskötselprogrammen (renskötselanpassat skogsbruk, referensskogsbruk och högsta nuvärde). Sista delen av metoden var en analys av effekterna från den renskötselanpassade skogsskötseln på skogsnäringen såväl som rennäringen. En modell med alla bestånd indelade i nio prioritetsklasser skapades och där varje klass sköttes enligt individuellt anpassade skogsskötselprogram. Den renskötselanpassade skogsskötseln skapade bättre förutsättningar för renskötsel med en minskning av nuvärdet på 8 % för skogsbruket. Den totala arealen av områden klassificerade som värdefulla för renbete ökade med 1100 hektar (22%) under planeringsperioden och visade upp en bättre rumslig fördelning. Flödeshinder inom flyttlederna försvann helt. Modellen och resultaten från studien kan ligga till grund för effektivare samråd och för att vända trenden med minskande marklav. Om metoden implementeras i samrådssituationer så finns det goda möjligheter till bättre samverkan mellan de två näringarna inom samma geografiska område.Reindeer husbandry and forestry are operating within the same geographic area. For reindeer herding communities grazing during the winter months are considered as bottlenecks, where access to ground lichen is essential. The area of ground lichen rich (>50% lichen cover) forests has decreased with 71% since the introduction of conventional clear-cutting and reforestation methods during the 1950´s. In order for reindeer husbandry to continue in the future there must be changes in forest management practices. Consultations about forest management within the reindeer grazing areas are conducted regularly. During consultations a lack of a common planning horizon, a common view of the landscape perspective and common understanding of consequences of reindeer adapted forest management have been identified. The aim of this study was to create a method to provide support for consultations and to investigate consequences of reindeer adapted forest management. The alternative of forest management taking in considerations to reindeer husbandry was developed in order to reverse the trend of decreasing lichen rich forests and to improve the ability to move along migration routes, this with a low economic impact on the forest industry. A case study was performed in a 15 600 ha landscape within Malå reindeer herding community´s winter-grazing land. The method was divided into three different parts. At the beginning of the study the forest stands were assigned with a priority class based on forest data and geographic information from the division of important grazing lands. The next step consisted of formulation and simulation of the forest management programs (reindeer adapted forestry, reference forestry and highest net present value). The final step of the method included an analysis of the effects from the reindeer adapted forest management on the forest industries as well as on reindeer husbandry. A model with nine priority classes was created and managed with individually adapted forest management programs. The reindeer adapted forest management led to improved conditions for reindeer management with a decrease of 8% of the net present value for the forestry industry. The total area of forests that where classified as valuable for reindeer grazing increased with 1100 hectares (22%) during the planning period and with improved spatial distribution. All movement obstacles disappeared from the area along the migration routes during the planning period. The model and the results from this study can serve as a basis for more efficient consultations and to reverse the trend of declining lichen rich forest area. If this method is implemented during consultation procedures, there is a good possibility for the two industries to coexist within the same geographic area