Management plan for Gammliaskogen

En stor andel av naturbesöken sker i anslutning till bostaden. Genom att skapa en skötselplan för den tätortsnära naturen kan risken att viktiga områden försummas eller glöms bort minimeras. Få kommuner har en övergripande strategi för sina grönområden och 2011 hade bara hälften av kommunerna påbörjat arbetet med att ta fram en strategi. Länsmuseet Gammlia har ingen plan för sitt trädbevuxna markinnehav och är positiv till en sådan. Jag har upprättat en skötselplan som omfattar delar av Länsmuseets trädbevuxna område och sträcker sig 50 år framåt i tiden. En inventering utfördes för att fastställa nuvarande skogstillstånd. Vanligt förekommande besöksgrupper identifierades och deras vanligaste preferenser sammanställdes med stöd av en litteraturstudie. De besöksgrupper som identifierades var barngrupper, hundägare, genom- och förbipasserande samt besökare till museet. Övergripande för alla grupper är att variation i skogen upplevs positivt. Barngrupper föredrar övergången mellan öppen äng till buskskog och vuxen skog. Gles ungskog med mindre gläntor, byggmaterial och klätterträd är positivt för lek. Mellan barngrupper och hundägare kan det uppstå en konflikt och därför har en hundskog föreslagits. För genom- och förbipasserande är det bra att öka orienterbarheten samt minska vind och buller. Naturen runt den samiska utställningen har anpassats för att återge den natur som omger förebilderna till vistena och för att minska sikten mellan de olika vistena. Besöksgruppernas preferenser och de ekologiska förutsättningarna ligger till grund för val av skötselåtgärder. Skötselplanen har resulterat i att området har delats upp i avdelningar och fått en eller flera skötselförslag. Skötselförslagen syftar till att utveckla det befintliga skogsbeståndet så att det matchar de identifierade besöksgruppernas preferenser. Denna skötselplan kan tjäna som inspiration till hur skötselåtgärder kan användas för att påverka skogens utveckling i föredragen riktning.A high percentage of nature visits are made close to home. By creating a management plan we can minimize the risk of important areas in urban nature being neglected or forgotten. Few municipalities have a comprehensive strategy for its nature areas and in 2011 only half of the municipalities had begun developing a strategy for these areas. The county museum Gammlia has no management plan for its forested area and is positive in receiving one. I have made a management plan covering parts of the county museums forested area and extend 50 years into the future. An inventory was conducted to determine the current state of the forest. Frequent visiting groups were identified and their common preferences where compiled on the basis of a literature review. The main groups identified were groups of children, dog owners, people passing through and visitors to the museum. Variation is perceived positively for all groups. Children prefer environments representing the borderland between the closed forest and the open meadow. Diverse young forest with glades, building material and climbing trees are forest structures that are positive for children’s play. Sometime there is conflict between visitors, for example children and dog owners. I have suggested a dog forest should be created to give groups of children opportunity to choose a different area for their play. Orientation, wind- and noise reduction are identified as important for people passing through. The forest surrounding the Sami settlements are suggested to reflect their natural environment. The county museum wished to reduce the sight between the Sami settlements. Selections of silvicultural measures are based on visitor groups´ preferences and the forest ecological conditions. I have divided the plan area into compartments which I have given one or more management proposal. Management proposal aims to develop the current state of the forest to match the preferences of identified visitor groups. This management plan can also serve as inspiration for other end users as in how silvicultural measures can be used to influence forest development in a preferred direction