Åtta faktorer för en visuellt upplevelsemässigt god parkmiljö

Idag bor cirka 85 procent av Sveriges befolkning i städer och allt fler människor söker sig till de större städerna för arbete och bostad. Det ökar konkurrensen om markanvändningen i städerna. Grönytor i städerna främjar människors hälsa och även samhällsutvecklingen i övrigt. Samtidigt minskar antalet grönytor vilket medför behovet av att belysa parkmiljöers värde och hur man kan utveckla kvalitén i städernas parkmiljöer. I texten "Parken för Homo Urbanis - stadsmänniskan" (2005) lyfter landskapsarkitekten Gunnar Jarle Sorte fram miljöpsykologisk forskning som visar hur viktigt det är för människor i städer med parker av god kvalitet. I texten definieras åtta visuella faktorer som definierar den visuellt upplevelsemässigt ideala parken. Detta arbete undersöker de åtta visuella faktorerna. Faktorerna används inom semantisk miljöbeskrivning och definieras som viktiga för att skapa en visuellt upplevelsemässigt god parkmiljö för stadsmänniskan. De åtta faktorerna är trivsamhet, komplexitet, helhet, rumslighet, kraftfullhet, social status, affektion och originalitet (Küller 1975). För att få en bättre förståelse för faktorerna och hur de skulle kunna tolkas och exemplifieras studerade jag litteratur med anknytning till miljöpsykologisk forskning och gjorde en fallstudie av Linköpings trädgårdsförening med utgångspunkt från de åtta faktorerna. Jag började med att sammanställa information med anknytning till varje faktor. Genom litteraturstudier och samtal med Linköpings stadsträdgårdsmästare tog jag reda på information om parken. När jag hade inblick i faktorerna och parkens bakgrund besökte jag parken. Genom att resonera kring hur jag upplever att faktorerna kan exemplifieras i fallstudien har jag sedan formulerat beståndsdelar som skulle kunna skapa upplevelsen av dessa faktorer generellt. Resultatet av fallstudien gav exempel på alla åtta faktorerna. I uppsatsen redovisar jag en sammanställning av litteraturstudien om varje faktor i allmänhet, hur jag upplever att de kan exemplifieras i fallstudien och avslutningsvis exempel på sådant som generellt kan bidra till upplevelsen av de olika faktorerna i en parkmiljö. De åtta faktorerna för en visuellt upplevelsemässigt god parkmiljö kan vara användbara som komplement vid beskrivning och utveckling av parkmiljöer. Faktorerna kan användas för att beskriva och undersöka människors visuella upplevelse av parkmiljöer och andra miljöer.Today about 85 percent of the Swedish population live in cities and more and more people are drawn to the big cities for jobs and housing. This increases the competition of land use in urban areas. At the same time the number of green spaces have been reduced over time, which means that the parks function will become even more important as the cities grow and are exploited (Kairos Future 2012). There are numeral theories how parks of good quality should be designed. Gunnar Jarle Sorte has formulated a theory that is based on a semantic environ-ment description, which emphasises how a person experiences the environment he or she is being situated in. The theory emphasizes eight aspects that a park should contain in order to have high experimental quality. These aspects are co-ziness, complexity, wholeness, space, power, social status, affection and originality. However, there are not much written about these aspects applied to outdoor environments. The objective of the study is to investigate Gunnar Jarle Sorte´s aspects and to find out how the aspects can be taken into context in Linköping municipal park. The park has recently been noticed for its high quality. Therefore it is interesting to study Sorte's aspects in relation to Linköpings trädgårdsförening and provide examples related to the different aspects. First of all, I made summaries about each aspect. Through literature studies and by an interview with the municipality administration I received information about the park's background. Secondly, when I had knowledge about the aspects and the park I visited the site to observe how the aspects can be exemplified in the context of Linköpings trädgårdsförening. In my result I found that all the eight aspects are represented in the park, especially the aspect of affection. To sum up, this work presents a compilation of the aspects in Linköping and how they can be exemplified in general. Sorte’s aspects are useful for reviews and development of parks in general