Socialt entreprenörskap på landsbygden

För att uppnå målet med en levande landsbygd i Sverige finns ett antal åtgärder och program vilka syftar till att utveckla landsbygden. Trots detta karaktäriseras den svenska landsbygden av urbanisering, låg ekonomisk tillväxt och avveckling av mjölkföretag. Ur ett globalt perspektiv står svenska livsmedelsproducenter på landsbygden inom de gröna näringarna inför stora konkurrenskraftsutmaningar. Antalet mjölkföretag har halverats på tio år och det är något som inte sker i linje med målet om en levande och livkraftig landsbygd. Landsbygden står för en central del av den hållbara utvecklingen. Utarmningen av mjölkföretagen innebär negativa miljökonsekvenser och därmed kan inte en hållbar samhällsutveckling nås. På senare tid har det lokala näringslivet på landsbygden tagit större ansvar för landsbygdens utveckling genom exempelvis socialt entreprenörskap utöver statliga program och åtgärder. Detta kan skapa förutsättningar för landsbygdens utveckling och därmed bidra till en hållbar samhällsutveckling och en levande landsbygd. Mjölk är tjockare än vatten är ett tydligt exempel på ett sådant projekt där näringslivet och människor i bygden kraftsamlat för att utmana trenden om en utarmande landsbygd och mjölkföretagarnas svåra situation. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett socialt entreprenörskapsprojekt kan konstrueras och skapa förutsättningar för landsbygdens utveckling. Att bidra med kunskap på detta område är fundamentalt eftersom viktiga utvecklingsmöjligheter för landsbygden annars kan gå förlorade. Villkoren för att projektet mjölk är tjockare än vatten ska fungera utreds med hjälp av de tre teorifälten nätverk, kontext och värdeskapande. Uppsatsen antar en kvalitativ ansats och utreder frågeställningarna med hjälp av en fallstudie av projektet mjölk är tjockare än vatten i Åredalen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med flera intressenter för att förstå projektet och dess inverkan i Åredalens landsbygd. Uppsatsen avgränsas till fyra intressenter, den geografiska platsen Åredalen och till ett enskilt fall. Uppsatsen argumenterar för att det finns fyra viktiga villkor som karakteriserar fallet och dess funktion. Villkoren är engagemang i flera led, legitimitet, en geografisk katalysator och enkelheten i administrationen. Dessa villkor har varit betydande för projektets utformning, implementering, förvaltning och därmed funktionsduglighet. Projektet bidar med förutsättningar för landsbygdens utveckling i flera samhällssegment. Resultaten i uppsatsen är inte nödvändigtvis applicerbara i andra liknande kontexter, dock bidrar uppsatsen med viktig kunskap om hur näringslivet och människor på landsbygden kan skapa förutsättningar för landsbygdens utveckling. Slutligen kan fallet beskrivas som en källa för inspiration, engagemang och socialt värdeskapande.This paper aims to examine the required conditions and the value creation of social entrepreneurship in a rural context. A qualitative case study of the project mjölk är tjockare än vatten in Åre, Sweden, explores the complexity of one social entrepreneurship phenomenon and its societal transformation in the region. Several aspects of the project are enlightened through qualitative interviews with four stakeholders who interact with the project. The methodology approach is exclusively qualitative with a social science approach to reality. The study is limited to solely one case study and geographically to the region Åre, Sweden. The paper argues that four important conditions are essential to the projects functionality. The conditions are engagement in different levels, legitimacy, a geographical catalyzer and administrative simplicity. Three theoretical approaches which are network, context and value creation culminate to the four conditions found. The findings contribute to the understanding of social entrepreneurship in a rural and industrialized context. Social value creation is a clear and definitive outcome of the project and it contributes to long-term rural and regional development in Åre. In terms of knowledge, enlightenment of a social challenge and a political statement, the project truly creates opportunities for regional development and societal transformation. There are no conceptualizations however, which can be drawn from the conclusions. Hence the paper contributes with knowledge and new implications to the social entrepreneurship research area. In the end the case mjölk är tjockare än vatten is a source of inspiration, engagement and social value creation in favor to the region of Åre