Ungulate occupation rate and browsing pressure in plantations with poplar in south Sweden

Energy is an essential part of the society and for a sustainable future we need to use the energy resources in a sustainable way. The forest is Sweden’s most important resource for renewable energy and a higher production combined with shorter rotation periods (time from planting to clear cutting) can increase the access to energy. The tree genus poplar (Populus spp.) is interesting as energy resource as it has both high production and short rotation period. But browsing ungulates are a major threat to the establishment of poplar plants and therefore the poplar plantations need to be fenced in today. To use fences is expensive and time consuming; this makes it interesting to find more cost-effective solutions where there is no need to fence. The aim with this study was to look at the ungulates’ occupation rate and browsing pressure in poplar plantations without fence. Occupation rate was estimated as the amount of individuals of each species that was caught on a picture compared to the total amount of pictures the camera could take per day. Browsing pressure is here defined as the percentage browsed plants (fresh bites) per plot and week. I wanted to see which ungulate species that was most frequent and how the occupation rate at different plots varied with time. The correlation between occupation rate and browsing pressure was also analysed and the effect of supplementary feeding was added to this analysis. To reach the goal with this study pictures from camera traps and field inventories were used. The study was carried out during the summer (during twelve weeks) at 19 sampling plots with camera traps, at the research stations Asa, Småland and Tönnersjöheden, Halland. At each sampling plot one-year old poplar clones were planted; four species, four hybrids and hybrid aspen. Supplementary feed (silage) was provided at six of the plots. The browsing pressure was highest at Tönnersjöheden and increased towards the end of the summer. Because of a similar distribution between moose and roe deer at the two research stations the composition of the game population is probably not a reason for the observed difference in browsing pressure. Climate, alternative fodder and ground vegetation can have been influencing both occupation rate and browsing pressure. Results showed that occupation rate was highest in the middle and the end of the study period. At each plot where field observation indicated browsed plants there was at least one picture of moose or roe deer. However, no significant relationship could be seen between the units of occupation rate and browsing pressure used in the study. Browsing pressure was lower at plots where silage was provided. One reason for this can be that there was a lower occupation rate there as well. Earlier studies have shown that moose and roe deer have been missing at plots where wild boar has been observed. Wild boars were observed at plots with silage and it would be interesting to do a further study on how wild boars are affecting other ungulates.Energi är en väsentlig del av det samhälle vi lever i och en hållbar framtid bygger på ett hållbart nyttjade av energiresurser. Skogen är Sveriges främsta källa till biobränslen och en ökad produktion samt kortare omloppstider (tid från plantering till föryngringsavverkning) kan vara en viktig del för ökad energiutvinning. Trädslaget poppel (Populus spp.) är intressant ur energisynpunkt då det har både hög produktion och kort omloppstid. Däremot utgör betande klövvilt ett hot mot föryngring av poppel och därför hägnas de flesta poppelplanteringar i dagsläget. Att hägna är kostsamt vad gäller både tid och pengar, vilket gör det intressant att utveckla kostnadseffektiva lösningar där hägn inte behövs. Syftet med denna studie var att kartlägga betesgraden i ohägnade poppelplanteringar i södra Sverige samt att identifiera skadegörarna. Mål med studien var även att se hur viltets besöksfrekvens på olika lokaler varierade med tiden och ifall besöksfrekvensen korrelerade med betesgrad samt om stödutfodring hade någon inverkan på dessa två faktorer. Betesgrad definieras här som procent betade plantor (färska bett) per lokal och vecka. Besöksfrekvens är ett uppskattat värde utifrån antalet individer av varje art som var med på bild delat på maximalt antal bilder kameran kunde ta per dygn. Syftet kunde uppnås med hjälp av bilder från åtelkameror och fältinventeringar. Eftersom rådjur och älg är Sveriges vanligast förekommande hjortdjur är en hypotes att försökslokalerna främst kommer besökas av dessa vilt. Viltet kan behöva tid att hitta de nya plantorna om de inte är placerade på, för viltet, redan etablerade födoplatser därför antas besöksfrekvensen öka i slutet av försöksperioden. Där besöksfrekvensen är hög är hypotesen att även betesgraden kommer vara hög eftersom på de platser där viltet befinner sig kommer de förmodligen också att äta. Ytterligare en hypotes är att stödutfodring kommer locka mer vilt och därmed ge en högre besöksfrekvens på stödutfodrade lokaler än på lokaler utan stödutfodring vilket i sin tur kommer leda till att även betesgraden blir högre på stödutfodrade lokaler. Försöket pågick under 12 veckor av sommarhalvåret på 19 försökslokaler med åtelkamera, fördelade på försöksparkerna Asa i Småland och Tönnersjöheden i Halland. På varje försökslokal planterades popplar samt hybridasp. Ensilage placerades ut på sex av lokalerna. Betesgraden var högst för Tönnersjöheden och ökade markant i slutet av försöksperioden. Den jämna förekomsten av rådjur och älg som fångades på bild på båda försöksparkerna antyder att skillnaden i betesgrad inte kan berott på förekommande viltslag. Däremot kan klimat, alternativt foder och markvegetation inverkat. Hypotesen att besöksfrekvensen främst påverkas av viltets behov av tid att finna nya födokällor kunde förkastas eftersom resultatet visade att besöksfrekvensen var högst i början och i mitten av försöket. Besöksmönstret kan istället ha påverkats av vädervariationer, alternativt foder och växtlighet. Resultatet visade att där bete registrerats hade älg eller rådjur observerats, däremot fanns inte ett signifikant samband mellan de mått av besöksfrekvens och betesgrad som använts i experimentet. Resultatet visade att besöksfrekvensen av älg och rådjur var lägre på stödutfodrade lokaler, vilket kan ha varit en direkt orsak till att även betesgraden var lägre där. Tidigare studier har visat avsaknad på rådjur och älg på lokaler där vildsvin förekommit. I denna studie observerades vildsvin i ensilaget och det vore intressant med vidare studie för att se vildsvinens påverkan på övrigt vilt. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att skillnader i andelen betade poppelplantor mellan olika lokaler i södra Sverige under sommartid inte kan förklaras av fördelningen mellan klövviltsarterna eller av tillgången på stödutfodring. Detta påvisar komplexiteten i betesproblematiken och vikten av att förstå inte bara vad som styr djurens födoval utan också vilka faktorer i landskapet som styr deras rörelsemönster