Rosen i parken - ur ett lekpersspektiv

Barnens rätt till det offentliga rummet i städerna är idag högst begränsad. Förutom förskolegårdar och skolgårdar är barn i städerna hänvisade till speciellt utformade lekplatser för sin lek. Studier av barns lek och lekmiljöer för barn har i första hand bedrivits i de miljöer där barn kan leka relativt fritt inom ett geografiskt avgränsat område. Bland annat har jämförelser gjorts mellan olika förskolegårdar för att ta reda på vilken typ av miljöer eller inslag i miljön som stimulerar till barns lek. Då det gäller barns lek i det offentliga rummet är forskningen idag högst begränsad. På senare år har forskningen mer och mer behandlat barnperspektivet. I det offentliga rummet är det också relevant att diskutera ett föräldraperspektiv och samvaron tillsammans med vuxna. Det finns idag flera exempel på offentliga urbana platser som faktiskt fungerar väl för barns lek, i vissa fall till och med bättre än platser som är avsedda för lek. Platsens funktion som lekmiljö beror till stor del på dess fysiska utformning och hur olika inslag i miljön inspirerar och sätter igång barns lek. De inslag i den fysiska miljön som stimulerar till barns lek är desamma i det offentliga rummet som på förskolegårdar och formella lekplatser. Nivåskillnader, vatten, vegetation, lösa föremål är inslag som kan skapa platser för barns lek. Utformningen av platsen bör inte styra vilken aktivitet som ska utföras på platsen, på så vis kan istället barnens fantasi bli det som styr platsens funktion som lekplats. Rosen i Folkets park i Malmö är ett exempel på en plats med just dessa kvaliteter. Det är dessutom en plats som upplevs som trivsam för både vuxna och barn, vilket i forskningen om barns lek tas upp som en viktig kvalitet för en plats. Fler platser för barns lek måste eftersträvas i de offentliga rummen för att bli tillgängliga och lekvänliga för stadens barn.Children’s right to public spaces in cities is very limited. Outside of preschool and school playgrounds, children of the cities are directed to places especially designed for children’s play. Studies of children’s play and environments for playing have predominantly taken place in environments where children can play relatively free within a geographically limited area. Among other things, comparisons have been made between different preschool playgrounds to investigate which kind of environments, or elements in the environment, that stimulates children’s play. Research is very limited when it comes to children’s play in public spaces. Over the last years researchers have increasingly started to deal with children’s perspective. In public spaces it is also relevant to talk about parents’ perspective and the socializing between children and adults. There are several examples of urban public spaces that actually works well for children’s play, sometimes they are even better suited than spaces that are designed specifically for play. The function as an environment for children’s play depends to a large extent on the physical design and how different elements can inspire and get children’s play started. The elements in the environment that stimulates children’s play are the same in public spaces as in preschool playgrounds and public playgrounds. Differences in level, presence of water, vegetation and loose items are elements that kan contribute to create places for children’s play. The design of a place shouldn’t direct what kind of activity that it is suitable for. In this way it will rather be children’s fantasy that guides the function of a place as a playground and how it could be used. The rose in Folkets park in Malmö is one example of a place with this kind of qualities. Furthermore it is a site that is perceived as pleasant by adults and children alike, which in research concerning children’s play is mentioned as an important quality for a place. More sites places for children’s play must be sought in public spaces in order to be available and play-friendly for the children of the city