Concretisation of the landscape architect's work on sustainable development : strategies that simplifies the design process

Hållbar utveckling har blivit till ett välanvänt begrepp som innehar många betydelser beroende på arbetsområde och sammanhang. Syftet med arbetet är att konkretisera begreppets betydelse för landskapsarkitektens dagliga arbete, och därigenom öka möjligheterna att utvecklingen och arbetet med hållbar utveckling fortlöper. Konkretiseringen har skett genom litteraturstudier och studier av gestaltningsprojekt, därefter har strategier som bidrar till hållbarhetsarbetet formulerats. Konkreta strategier som är användbara vid gestaltning för hållbar utveckling formuleras utifrån litteraturstudier. I litteraturstudierna finner jag fem strategier som jag anser vara användbara för landskapsarkitektens arbete mot en mer hållbar stad: ökad densitet, bevara den biologiska mångfalden, stadsodling, medborgarnas anknytning till platsen och platsens identitet samt medborgarinflytande. I nästa steg studeras exempelprojekt med en hållbarhetsinriktning. Strategierna från litteraturen kompletteras med strategier av konkret karaktär hämtade från verkliga platser: Funktionell landskapsarkitektur samt underlättande för socialt liv och interaktion Inspirerad av exempelprojekten och baserat på den nyvunna kunskapen har jag sedan utformat ett område i södra Stockholm. Gestaltningen är ett sätt att exemplifiera och tillämpa kunskapen. Strategierna får en tydlig form och sätts i ett sammanhang, vilket är ett steg mot konkretiseringen. Resultatet är ett aktivitetsstråk vilket kopplar samman två områden för ökad integration, socialt liv och identitet. Utmed stråket skapas nya aktivitetsytor och mötesplatser. Medborgarinflytande främjas genom aktivitetsytor där planerade aktiviteter varvas med fria ytor som invånarna själva styr över. Den fysiska kopplingen ut i naturen stärks med det nya stråket samtidigt som platsens gestaltas för att visualisera det ekologiska sammanhanget. Platsanpassat växtmaterial används för att skapa anknytning till omgivande ekoregionen samt för att minimera vattenåtgång och underhåll. En ny form av koloniområde skapas då en rad vinster kommer med stadsodling. Diskussionen behandlar gestaltningen kopplat till de strategier som jag valde att använda mig av från litteraturstudierna och studierna av exempelprojekten. Jag ser gestaltningens uppbyggnad som en konkretisering av strategierna då dessa ligger till grund för programmet och därmed utformningen i sin helhet. I diskussionen utvärderas resultatet av gestaltningen för att bedöma strategiernas användbarhet, även frågeställningarna och svagheterna i de svar som utvecklats under arbetets gång diskuteras. Kartläggningen av strategierna för en hållbar stadsutveckling har utvecklat förståelsen kring de olika strategiernas komplexa koppling till varandra, breddat min kunskap i ämnet samt givit uppslag på hur gestaltningsarbete med hållbarhetsinriktning kan utföras.Sustainable development has become a widely used term that holds many meanings depending on it’s surroundings and context. The aim of this thesis is to clarify the terms meaning for landscape architect's daily work and thereby increase the chances that sustainable development takes place. The research has been done through literature studies and studies of design projects. Based upon these studies, strategies that contribute to sustainability have been formulated. In the literature studies, I’ve found five strategies that I consider useful for a landscape architect's work towards a more sustainable city: increased density, preserved biodiversity, urban farming/gardening, sense of place/identity, and citizens participation. In the next step projects with a sustainability focus has been studied. The strategies from the literature are complemented by concrete strategies from real places: Functional landscape architecture and the facilitation of social activity and interaction. Inspired by the example projects, and based on the newfound knowledge, an area in southern Stockholm is redesigned. The new design is a way to illustrate and apply the knowledge, in this process the strategies are given a clear shape and are placed in a context, which is a step towards concretization. The result of the design is an activity path which links two areas for increased integration, social life and stronger identity. Along the path new activity spaces and venues are created. Citizen participate in the process by influence the activities that takes place on site. The physical connection to nature is strengthened by the new path and the site's designed to visualize the ecological context. Site specific plant material are used to create a visual link to the surroundings and to minimize water usage and maintenance. A new form of allotment plots are created based upon the numerous benefits that come with urban farming. The discussion deals with the design linked to the strategies chosen from the literature studies, it evaluates the result of the design to assess the strategies’ usefulness. The discussion also addresses the weaknesses and new questions that emerged during the work. The mapping of the strategies for sustainable urban development has developed an understanding of the various complex connections between them. It has also improved my knowledge on the subject and given an understanding of how to design work with sustainability focus can be performed