Gallring av skadade tallbestånd

Älgskador på tall orsakar ekonomiska problem i skogsbruket som tillväxtförluster och kvalitetsnedsättning på såväl rundvirke som sågad vara. Hur stor påverkan de kvalitetsnedsättande skadorna har för timret är dock inte klarlagt. Möjligheten att minska effekterna med hjälp av gallring är inte heller undersökta i någon större utsträckning. Studiens övergripande syfte var att bidra till kunskapsläget om vilken inverkan älgliknande skador har vid förstagallring av tallskog. Samt undersöka om det finns möjlighet att via gallring minska den allmänna skadenivån i beståndet. Fältinventering utfördes i fem talldominerade bestånd före och efter gallring. Avverkad volym, timmervolym, volym stamfelsved och andel manuella kap hämtades från skördardata. Gallringen ledde inte till någon generell sänkning av andelen skador, men specifikt för tvärkrökar och dubbeltopp så blev det en statistisk signifikant sänkning med 0,4 – 1. En teoretisk analys visar att potentialen att sänka andelen skador i förstaggallring är relativt liten. Det finns svaga tecken på att andelen stamfelsved påverkas av skadeandelen. Datamaterialet var dock för litet för att det skulle bli statistiskt signifikant. Även om det finns en effekt av skadeandelen verkar det individuella maskinlagets agerande ha en större betydelse. Inget samband identifierades mellan skadenivån i bestånden och beståndsvariabler som volym, grundyta eller medeldiameter. Att gallringen inte leder till en sänkning av skadeandelar i beståndet beror främst på två faktorer: Det relativt stora stickvägsuttaget som sker i förstagallringar samt tidspressen som finns på skördarförarna. Utfallet av timmer från gallring verkar påverkas relativt lite av skadorna och lär även minska med tiden.Moose damage to pine causes economic problems in forestry due to growth losses and a reduction in the quality of both timber and sawn wood. However, it is not clear how much impact the quality-reducing damage has on the timber. The possibility of reducing the effects with the help of thinning has also not been investigated to any great extent. The overall purpose of the study was to contribute to the state of knowledge about the impact of moose-like damage on first thinning of pine forests and to investigate whether it is possible to reduce the general level of damage in the stand through thinning. Field inventory was performed in five pine dominated stands before and after thinning. Harvested volume, timber volume, volume logs with defects and the proportion of manual cuts were retrieved from harvester data. The thinning did not lead to a general reduction in the proportion of injuries, but specifically for crooks and double stems, a small but significant reduction of 0.4 – 1 percentage points was obtained. A theoretical analysis shows that the potential to reduce the proportion of injuries in first thinning is relatively small. There are weak signs that the proportion of timber being degraded to pulpwood is affected by the proportion of damage. However, the data material was too small for it to be statistically significant. Even if there is an effect of the damage ratio, the actions of the individual harvester operator seem to have a greater significance. No relationship was identified between the level of damage in the stocks and stand variables such as volume, basal area, or average diameter. The fact that the thinning does not lead to a reduction in the proportion of damage in the stand is mainly due to two factors: The relatively large strip road removal that takes place in first thinnings and the time pressure on the harvester operators. The outcome of timber from thinning seems to be affected relatively little by the damage and is also likely to decrease over time