How grades affect upper secondary school’s music education from a teacher’s perspective

Den svenska skolan är under konstant konstruktion . Läroplanen förändras och kunskapskraven utvärderas och förnyas. I mitten av allt detta ska lärarna bedriva en välfungerande undervisning baserad på forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare upplever att deras arbete påverkas av de nuvarande styrdokumenten. Detta innebär att studien vinklar sig till ett lärarperspektiv. Det finns olika åsikter kring hur exakt lärare bör följa styrdokumenten i sin undervisning. Om lärare följer styrdokumenten alldeles för stramt kan elevers utvecklingsförmåga hindras. Detta kan leda till att den svenska skolan bildar en fragmentering mellan den pedagogiska undervisningen och styrdokumenten. Denna studies syfte är att undersöka effekterna av denna fragmentering och vilken roll den spelar i det dagliga arbetet för musiklärarna i gymnasieskolan. Då musikämnet är mer praktiskt inriktat än andra ämnen kan inte denna studie visa på en generalisering över skolämnena. Det skulle behövas ytterligare studier för att påvisa en validitet för ett sådant förslag. Det teoretiska ramverk som genomsyrade studien var hermeneutik och begreppet ramfaktorer. Dessa valdes ut på grund av tolkningsaspekten (hermeneutik) samt ramfaktorn styrdokumentens påverkan på skolan. Forskningen som lyfts fram i studien visar sammanfattningsvis att den främsta aspekten som påverkar lärarnas undervisning och planering är tid. Denna aspekt visar sig även spela in en roll i elevernas skolgång då lärarnas tid med eleverna kan bli begränsat. Insamlandet av data skedde genom att tre lärare intervjuades med hjälp av en semi-strukturerad intervju. Målet med dessa intervjuer var att nå teoretisk mättnad. Intervjuerna genomfördes alla via Google-meet (kommunikationsverktyg) på grund av den rådande coronapandemin. Den insamlade data från intervjuerna analyserades med en tematisk analysmetod och grundade sig också i hermeneutik och begreppet ramfaktorer. Analysen kopplades sedan samman med relevanta teorier och litteratur. Resultatet som visade sig var att lärarna verkade vara generellt nöjda med hur läroplanen och styrdokumenten var utformade och påverkade deras arbete. De nämnde alla att en viss negativ påverkan existerade, men de verkade uppleva att de kunde påverka sin situation till en grad som tillät dem att fokusera på lärande istället för bara betygssättning.