Utvärdering av miljöanpassade fordonstvättar ur ett bredare perspektiv

IVL har studerat tre slutna system (inget vatten till avlopp), sju stycken anläggningar med 80 % vatten-recirkulering och ett system med låg recirkuleringsgrad utan kemfällning. Den sistnämnda klarade inte riktvärdet för zink men undersökningarna visar att alla de andra anläggningarna klarade utsläppskraven och även gav acceptabelt tvättresultat samt hög driftstillgänglighet för reningsanläggningarna. Bakterier förekommer rikligt i systemen och korrosionspåverkan noterades vid ett flertal anläggningar. Korrosionsproblematiken kan minimeras genom att använda korrosionståligt material och rostskyddsinhibitor. Arbetsmiljöaspekterna bör beaktas p.g.a. bakteriemängden och att flertalet tvättkemikalier kan irritera hud och ögon och i några fall även andningsorganen. Andningsskydd bör krävas vid manuell högtryckstvättning p.g.a. aerosoldimman. Riskerna med kemikaliehanteringen är låg om anvisningarna följs. System utan recirkulering medför stor vattenförbrukning, ökade utsläpp av metaller samt stora tensidutsläpp som kan leda till störningar vid de kommunala reningsverken. Eftersom organiska ämnen och metaller avskiljs i slammet bör slamhanteringen ske i central regi där effektivare reningsmetoder kan användas. Totalslutna anläggningar för fordonstvättar minskar färskvattenförbrukningen och kemikalieanvändningen drastiskt och minimerar risken att föroreningsutsläppen stör de kommunala reningsverkens funktion och då särskilt det känsliga kvävereningssteget. De bidrar även till att förbättra slamkvaliten så att målsättningen att utnyttja detta slam inom jord- och skogsbruk kan uppfyllasIVL har studerat tre slutna system (inget vatten till avlopp), sju stycken anläggningar med 80 % vatten-recirkulering och ett system med låg recirkuleringsgrad utan kemfällning. Den sistnämnda klarade inte riktvärdet för zink men undersökningarna visar att alla de andra anläggningarna klarade utsläppskraven och även gav acceptabelt tvättresultat samt hög driftstillgänglighet för reningsanläggningarna. Bakterier förekommer rikligt i systemen och korrosionspåverkan noterades vid ett flertal anläggningar. Korrosionsproblematiken kan minimeras genom att använda korrosionståligt material och rostskyddsinhibitor. Arbetsmiljöaspekterna bör beaktas p.g.a. bakteriemängden och att flertalet tvättkemikalier kan irritera hud och ögon och i några fall även andningsorganen. Andningsskydd bör krävas vid manuell högtryckstvättning p.g.a. aerosoldimman. Riskerna med kemikaliehanteringen är låg om anvisningarna följs. System utan recirkulering medför stor vattenförbrukning, ökade utsläpp av metaller samt stora tensidutsläpp som kan leda till störningar vid de kommunala reningsverken. Eftersom organiska ämnen och metaller avskiljs i slammet bör slamhanteringen ske i central regi där effektivare reningsmetoder kan användas. Totalslutna anläggningar för fordonstvättar minskar färskvattenförbrukningen och kemikalieanvändningen drastiskt och minimerar risken att föroreningsutsläppen stör de kommunala reningsverkens funktion och då särskilt det känsliga kvävereningssteget. De bidrar även till att förbättra slamkvaliten så att målsättningen att utnyttja detta slam inom jord- och skogsbruk kan uppfylla