Så påverkar vår livsstil miljön

Rapporten utgör en bearbetning av 'Produkters miljöpåverkan från svensk privatkonsumtion utifrån ett naturvetenskapligt brukarperspektiv' till Naturvårdsverket (2003-03-20). Hur kan jag som konsument bidra till en bättre miljö? Räcker det att aktivt välja produkter och ändra livsstil för att nå miljömålen? I den här rapporten redovisas resultatet från en pilotstudie över vilka drivkrafter som ligger bakom att enskilda konsumenter köper produkter som orsakar miljöproblem. Genom att koppla kunskapen om drivkrafterna direkt till miljömålen får vi också veta om och hur vi närmar oss miljömålen samt om det behövs fler åtgärder och i så fall vilka. Detta ger underlag till att införa rationella styrmedel i miljöpolitiken. Pilotstudien visar att genom att utgå från LCA-data för produktkedjornas olika steg i processen kan mer utförlig kunskap byggas kring miljöpåverkan från konsumtion av olika produkter. Angreppssättet innebär att tillgänglig statistik för konsumtionsprodukter grupperas till ett antal livsnödvändiga tjänster: Boende, Livsmedel, Kommunikation, Social service samt Övrig privatkonsumtion. Till varje livsnödvändig tjänst väljs ett antal övergripande produktgrupper ut (totalt i pilotstudien 24 st, se Tabell 1 och 2), vilka sammantaget motsvarar en individs totala privatkonsumtion. Dessa produktgrupper utgör också basen för en IPP-indikator eller nyckeltal inom respektive produktgrupp. Det koncept som presenteras i rapporten finns vidareutvecklat i avhandlingen 'A blueprint for sustainable consumption and design including performance requirements' (Erlandsson 2004).Rapporten utgör en bearbetning av 'Produkters miljöpåverkan från svensk privatkonsumtion utifrån ett naturvetenskapligt brukarperspektiv' till Naturvårdsverket (2003-03-20). Hur kan jag som konsument bidra till en bättre miljö? Räcker det att aktivt välja produkter och ändra livsstil för att nå miljömålen? I den här rapporten redovisas resultatet från en pilotstudie över vilka drivkrafter som ligger bakom att enskilda konsumenter köper produkter som orsakar miljöproblem. Genom att koppla kunskapen om drivkrafterna direkt till miljömålen får vi också veta om och hur vi närmar oss miljömålen samt om det behövs fler åtgärder och i så fall vilka. Detta ger underlag till att införa rationella styrmedel i miljöpolitiken. Pilotstudien visar att genom att utgå från LCA-data för produktkedjornas olika steg i processen kan mer utförlig kunskap byggas kring miljöpåverkan från konsumtion av olika produkter. Angreppssättet innebär att tillgänglig statistik för konsumtionsprodukter grupperas till ett antal livsnödvändiga tjänster: Boende, Livsmedel, Kommunikation, Social service samt Övrig privatkonsumtion. Till varje livsnödvändig tjänst väljs ett antal övergripande produktgrupper ut (totalt i pilotstudien 24 st, se Tabell 1 och 2), vilka sammantaget motsvarar en individs totala privatkonsumtion. Dessa produktgrupper utgör också basen för en IPP-indikator eller nyckeltal inom respektive produktgrupp. Det koncept som presenteras i rapporten finns vidareutvecklat i avhandlingen 'A blueprint for sustainable consumption and design including performance requirements' (Erlandsson 2004)