Miljöaspekter på val av stommaterial i byggnader. Kompletterande kartläggning av kunskapsläget

Detta är en litteraturöversikt som syftar till att kartlägga livscykelanalyser och liknande studier över flervåningshus byggda med trä och andra stombyggnadsmaterial, att redovisa de underlag de studierna ger för bedömning av stommaterialens betydelse för CO2-utsläpp mm, och att identifiera kunskapsluckor och brister i utredningarna m a p stommaterialens miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. I de flesta av de jämförande studier som granskats i denna översikt leder trästommar till lägre utsläpp av CO2. Liksom i tidigare litteraturöversikter växlar stommaterialets betydelse dock kraftigt mellan olika studier. Byggnadens miljöbelastning domineras visserligen av användningsfasen, men valet av stommaterial verkar inte ha stor betydelse för användningsfasens miljöbelastning. De breda systemaspekterna, som träprodukternas påverkan på skogens tillväxt, användningen av biprodukter och av sparad skog mm, kan därför vara viktigare än själva användningen av huset i en miljömässig jämförelse av olika stommaterial. Ifall fokus läggs på de breda systemaspekterna, har trästommar en betydande potential till att reducera utsläppen av CO2. Både skogsindustrins biprodukter och själva trästommarna kan utnyttjas i energisystemet och ersätta fossila bränslen. Hur mycket av denna potential som kommer att realiseras är dock osäkert. Viktiga metodval i livscykelanalyser kommer alltid att vara beroende av värderingar, perspektiv och förkunskaper hos den grupp som genomför studien. Det betyder att det inte går att få objektiva svar på om och hur mycket CO2-utsläppen minskar då trä används som stommaterial. Istället för att sikta på objektivitet bör man sträva efter att få bred acceptans för studiens metodval och därmed för dess resultat. För att få ett mer robust underlag för policybeslut kan en studie genomföras med deltagande av forskare och/eller industrirepresentanter från alla de konkurrerande branscherna.Detta är en litteraturöversikt som syftar till att kartlägga livscykelanalyser och liknande studier över flervåningshus byggda med trä och andra stombyggnadsmaterial, att redovisa de underlag de studierna ger för bedömning av stommaterialens betydelse för CO2-utsläpp mm, och att identifiera kunskapsluckor och brister i utredningarna m a p stommaterialens miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. I de flesta av de jämförande studier som granskats i denna översikt leder trästommar till lägre utsläpp av CO2. Liksom i tidigare litteraturöversikter växlar stommaterialets betydelse dock kraftigt mellan olika studier. Byggnadens miljöbelastning domineras visserligen av användningsfasen, men valet av stommaterial verkar inte ha stor betydelse för användningsfasens miljöbelastning. De breda systemaspekterna, som träprodukternas påverkan på skogens tillväxt, användningen av biprodukter och av sparad skog mm, kan därför vara viktigare än själva användningen av huset i en miljömässig jämförelse av olika stommaterial. Ifall fokus läggs på de breda systemaspekterna, har trästommar en betydande potential till att reducera utsläppen av CO2. Både skogsindustrins biprodukter och själva trästommarna kan utnyttjas i energisystemet och ersätta fossila bränslen. Hur mycket av denna potential som kommer att realiseras är dock osäkert. Viktiga metodval i livscykelanalyser kommer alltid att vara beroende av värderingar, perspektiv och förkunskaper hos den grupp som genomför studien. Det betyder att det inte går att få objektiva svar på om och hur mycket CO2-utsläppen minskar då trä används som stommaterial. Istället för att sikta på objektivitet bör man sträva efter att få bred acceptans för studiens metodval och därmed för dess resultat. För att få ett mer robust underlag för policybeslut kan en studie genomföras med deltagande av forskare och/eller industrirepresentanter från alla de konkurrerande branscherna