Kunskapsunderlag för ökad källsotering av plastförpackningar

I Sverige har vi sedan 1994 lagstiftat producentansvar för förpackningar, däribland plastförpackningar. Det innebär bland annat att producenterna är skyldiga att tillhandahålla ett insamlingssystem som tar hand om förpackningarna när de blivit avfall och att målen för materialåtervinning uppfylls. Som konsument är man ansvarig för att förpackningarna sorteras ut och lämnas i producenternas system. Insamlingssystem som bygger på att konsumenterna källsorterar plastförpackningar är det huvudsakliga verktyget för att samla in och därmed kunna materialåtervinna fler plastförpackningar. Enligt den senaste återvinningsstatistiken (från 2013) låg materialåtervinningsgraden för plastförpackningar på drygt 40 procent. Det betyder att nuvarande mål om att 30 procent av plastförpackningarna som sätts på marknaden ska materialåtervinnas uppfylls, men att det finns en bit kvar till målet 2020, att 50 procent ska materialåtervinnas. I samhället finns konsumenter som källsorterar plastförpackningar i olika omfattning. En förutsättning för att kunna öka materialåtervinningen är att förstå konsumenters motivation och incitament för sina ageranden, vad de ser för hinder och vad de efterfrågar för att källsortera fler plastförpackningar samt hur de tänker och tycker kring källsortering av plastförpackningar och om insamlingssystemen generellt. Målen med projektet var därför att ta fram kunskap om: o Hushållens uppfattning och åsikter om källsortering av plastförpackningar inklusive insamlingssystemens utformning och miljönytta. o Varför hushållen väljer eller inte väljer att källsortera plastförpackningar. o Möjligheter, drivkrafter och hinder för en ökad källsortering av plastförpackningar. o Vilken typ av plastförpackningar som konsumenter i regel är bättre respektive sämre på att källsortera, samt möjliga orsaker till agerandet. o Vilken information om källsortering av plastförpackningar som hushållen i projektets pilotkommun har fått och hur den har kommunicerats. Projektets resultat ska framförallt ge stöd åt Plastkretsens och Förpacknings- och tidningsinsamlingen FTI:s arbete för en ökad materialåtervinning av plastförpackningar och kunna fungera som underlag för åtgärdsförslag. Resultaten ska också kunna användas av producenter av plastförpackningar.I Sverige har vi sedan 1994 lagstiftat producentansvar för förpackningar, däribland plastförpackningar. Det innebär bland annat att producenterna är skyldiga att tillhandahålla ett insamlingssystem som tar hand om förpackningarna när de blivit avfall och att målen för materialåtervinning uppfylls. Som konsument är man ansvarig för att förpackningarna sorteras ut och lämnas i producenternas system. Insamlingssystem som bygger på att konsumenterna källsorterar plastförpackningar är det huvudsakliga verktyget för att samla in och därmed kunna materialåtervinna fler plastförpackningar. Enligt den senaste återvinningsstatistiken (från 2013) låg materialåtervinningsgraden för plastförpackningar på drygt 40 procent. Det betyder att nuvarande mål om att 30 procent av plastförpackningarna som sätts på marknaden ska materialåtervinnas uppfylls, men att det finns en bit kvar till målet 2020, att 50 procent ska materialåtervinnas. I samhället finns konsumenter som källsorterar plastförpackningar i olika omfattning. En förutsättning för att kunna öka materialåtervinningen är att förstå konsumenters motivation och incitament för sina ageranden, vad de ser för hinder och vad de efterfrågar för att källsortera fler plastförpackningar samt hur de tänker och tycker kring källsortering av plastförpackningar och om insamlingssystemen generellt. Målen med projektet var därför att ta fram kunskap om: o Hushållens uppfattning och åsikter om källsortering av plastförpackningar inklusive insamlingssystemens utformning och miljönytta. o Varför hushållen väljer eller inte väljer att källsortera plastförpackningar. o Möjligheter, drivkrafter och hinder för en ökad källsortering av plastförpackningar. o Vilken typ av plastförpackningar som konsumenter i regel är bättre respektive sämre på att källsortera, samt möjliga orsaker till agerandet. o Vilken information om källsortering av plastförpackningar som hushållen i projektets pilotkommun har fått och hur den har kommunicerats. Projektets resultat ska framförallt ge stöd åt Plastkretsens och Förpacknings- och tidningsinsamlingen FTI:s arbete för en ökad materialåtervinning av plastförpackningar och kunna fungera som underlag för åtgärdsförslag. Resultaten ska också kunna användas av producenter av plastförpackningar.Kunskapsunderlag för ökad källsortering av plastförpackningar är resultatet av ett ettårigt projekt som involverat både kvantitativ och kvalitativt arbete i form av en kommunikationskartläggning, plockanalyser, en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer. Resultaten och slutsatserna från projektet presenteras i denna rapport