Kan Sverige uppfylla miljömålspreciseringar för försurning och övergödning - Indikationer från ambitiösa utsläppsscenarier i utvalda Europeiska länder

I denna rapport presenteras resultat från en studie över vägar framåt för att Sverige skall kunna närma sig miljömålen Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Studien har haft två syften: 1. Analysera vilka Europiska utsläppsminskningar som skulle leda till att miljömålen nås till senast 2030. a. För målet Bara naturlig försurning beaktade studien miljömålsspecificeringen: ”Påverkan genom atmosfäriskt nedfall” b. För målet Ingen övergödning beaktade studien endast deposition av övergödande kväve över skogsmark. Detta kopplar främst till miljömålsspecificeringen: ”Påverkan på landmiljön” 2. Analysera i vilka länder och i vilka sektorer åtgärder för att minska utsläpp av försurande och övergödande ämnen skulle ge störst effekt. Med bas i det mest ambitiösa tillgängliga utsläppsscenariot för EU:s länder beräknades ytterligare utsläppsminskningar i de m.a.p. utsläpp av svavel och kväve viktigaste sektorerna. Dessa minskningar genomfördes i de Europeiska länder som år 2010 var de viktigaste för försurande och övergödande deposition över Sverige. Utsläppsminskningarna simulerades för år 2020 och 2030 som konsekvenser av mycket kraftiga ändringar i energisystemet, i transportsystemet och i jordbrukssektorn. Därefter beräknades och diskuterades åtföljande påverkan på försurning och övergödning i Sverige. För att identifiera de sektorer i vilka utsläppsminskningar skulle kunna ge mest nytta för de svenska miljömålen analyserades scenarierna i underlagsrapporter framtagna till den pågående revideringen av EU:s tematiska strategi för luftföroreningar. Analysen fokuserade på de länder som kan anses viktigast för försurande och övergödande deposition över Sverige, och identifierade sektorer med störst beräknade framtida utsläpp och störst potential för utsläppsrening. Det samlade intrycket från denna studie är att det svenska miljömålet Bara naturlig försurning inte kommer kunna nås genom Europeiska utsläppsminskningar av svaveldioxid (SO2), kväveoxid (NOx), och ammoniak (NH3) till år 2030, givet dagens ekonomiska utvecklingstrender. Detta mycket på grund av att de idag försurade avrinningsområdena till relativt stor andel utgörs av områden med mycket hög känslighet för svaveldeposition, och att kriteriet för återhämtning i sjöar som används vid beräkning av kritisk belastning är relativt strikt, i jämförelse med alternativa beräkningssätt. Det kan vara befogat att vidare analysera vilka mått och indikatorer som bör användas vid analyser av försurning i framtiden. Resultaten från denna studie tyder på att det svenska miljömålet Ingen övergödning har potential att kunna nås genom Europeiska utsläppsminskningar. Men detta kommer kräva mycket kraftiga omställningar av den Europeiska jordbrukssektorn, både vad avser användning av reningstekniker och faktisk produktion inom jordbrukssektorn. Av de länder som har stor påverkan på svensk deposition av svavel beräknas högst utsläppsreningspotential finnas i sektorerna Industriell förbränning, Energi, och Hushåll & Service år 2020 och 2030. Energisektorn beräknas ha högst utsläpp. För utsläppsminskning av NOx är det utsläppsrening i sektorerna Energi och Industriell förbränning som har störst teknisk utsläppsreningspotential om man bortser från den internationella sjöfarten. För utsläpp av NH3 är det utsläpp från jordbrukssektorn som fortsätter dominera totalt i Europa.This report presents the results from a study focusing on the paths forward for Sweden in order to achieve the Swedish Environmental Quality Objectives Natural acidification only and No eutrophication. The study had two main purposes: 1. To analyse the level of European emission reductions needed in order to achieve the environmental quality objectives by year 2030, at the latest. a. With regards to the objective Natural acidification only, the study considered the specification: ”Impact through atmospheric deposition” b. With regards to the objective No eutrophication, the study only considered the deposition of eutrophying nitrogen over forest areas. This consideration is most closely linked to the specification “Impact on land areas” 2. To analyse in which countries and in what sectors measures to reduce emissions of acidifying and eutrophying compounds would have the largest impact. Based on the most ambitious emission scenario available for EU countries, continued emission reduction scenarios were calculated for the most important sectors with regards to emissions of sulphur and nitrogen. These emission reductions were implemented in the European countries which in 2010 were most significant for acidifying and eutrophying deposition over Sweden. The emission reductions simulated for the years 2020 and 2030 were the results of hypothetical large changes in the energy system, in the transport system and in the agricultural sector. The impact on acidification and eutrophication in Sweden was thereafter calculated and discussed. Emissions scenarios available in reports supporting the ongoing revision of the EU thematic strategy on air pollution was analysed in order to identify in which sectors emission reductions would give the largest benefit for the Swedish environmental objectives. The analysis focused on the countries that can be considered as most important for the acidifying and eutrophying deposition over Sweden, and identified the sectors with the anticipated largest future potential for emission reductions. The overall impression from this study’s results is that it will not be possible to achieve the Swedish environmental objective Natural acidification only by reducing emissions of sulphur dioxide (SO2), nitrogen oxides (NOx) and ammonia (NH3) by the year 2030, given current economic development trends. This is largely due to the fact that the catchment areas currently receiving acid deposition above critical loads are, to a relatively large share, consisting of areas with very high sensitivity to sulphur deposition. Also the criteria for estimating recovery in lakes from acidification, which are used when calculating levels for critical loads, are relatively strict compared to alternative ways to calculate acidification impacts. It can be motivated to further analyse which measures and indicators that should be used for analysis of acidification in the future. The results from this study indicate that it is potentially possible to achieve the Swedish environmental objective No Eutrophication by reducing European emissions, but this requires very large transitions of the European agricultural sector, both in terms of using emission reduction technologies and in terms of production within the agricultural sector. In the countries with large impact on sulphur deposition over Sweden the sectors with highest emission reduction potentials by the year 2020 and 2030 are Industrial combustion, Energy, and Household & Services. The Energy sector is anticipated to have the highest total emissions. The largest potential for emission reduction concerning emission reductions of NOx is found in the sectors Energy and Industrial combustion, if one disregards international shipping. Concerning NH3 it is emissions from the agricultural sector that continue to dominate in Europe